När Elisabeth Lax fick veta att hon fått jobbet som chef för division kultur och utbildning i Norrbottens landsting, innebar det chansen att återvända till hembygden. Hon är uppvuxen i Haparanda och har sitt sommarställe en bit från Seskarö och säger själv att hon aldrig riktigt lämnade Norrbotten.
- Jag har alltid återvänt hem. Till exempel tog jag körkortet i Haparanda 1994 och jobbade då på kulturskolan där. Jag har alltid hållit kontakten och när jag fick jobbet som kulturchef avgjorde det saken. Det känns bra att verka i ett län som man känner, säger Elisabeth Lax när vi ses i ett av landstingshusets mindre konferensrum.
Som så många unga lämnade hon länet för studier. Först för att bli socionom. Det blev hon också, men samtidigt tog hon sånglektioner och fick rådet av en lärare att satsa på musiken.
Så blev det.
Hon gick på Statens musikdramatiska skola i Stockholm och Statens scenskola i Göteborg, som idag kallas operahögskolor, och utbildade sig sedan till musikpedagog samtidigt som hon inledde sin karriär som sångerska. Och under sin aktiva sångarkarriär som sopran hann Elisabeth Lax bland annat jobba på Stora teatern, Göteborgsoperan, Oscarsteatern och Norrlandsoperan.
Det är alltså ingen inbiten byråkrat som intagit kulturchefsstolen i landstingshuset, utan en person som har egen, praktisk erfarenhet av livet som kulturarbetare på scenen.
Men hon har förstås också en gedigen erfarenhet av att leda organisationer. 1995 fick hon frågan om hon ville bli körchef på Göteborgsoperan och fick sedan uppdraget att mobilisera operakrafterna runt om i Västra Götaland när operan skulle regionaliseras. Och det var någonstans där chefskarriären rullade igång. 2000 blev hon personalchef på Göteborgsoperan. Efter fem år lämnade hon dock posten som personalchef på Göteborgsoperan för att bli kulturchef i Kungsbacka och det är därifrån hon kommer nu, till tjänsten som landstingets kulturchef. Så vanan att jobba i en politiskt styrd organisation finns också där.
- Det var inget konstigt för mig att lämna sången för att bli personalchef på operan. Fast jag trodde nog att jag skulle kunna kombinera chefsjobbet med att stå på scenen, men upptäckte att jag inte blev bra på något och bestämde mig för att vara chef. En bidragande orsak till det var också att jag hade en liten dotter och det är svårt att kombinera teaterlivet med barn. I synnerhet om man är ensamstående. Det är en tuff tillvaro, så det blev inte så svårt att ta körchefsjobbet, säger Elisabeth Lax.
Hon berättar att det inte var "utforskat" om hon skulle bli en bra körchef. Hon hade ju inga papper på det, inga utbildningar. Då. I dag har hon bland annat chefsutbildningen "Ruter Dam" och erfarenhet med sig i bagaget.
- Min chef såg väl något i mig som gjorde att jag fick förtroendet. Sedan har jag alltid varit intresserad av samhällsfrågor och är allmänintresserad, säger hon.
Det där breda synsättet, det allmänintresserade, tycks också genomsyra Elisabeth Lax syn på kulturen. Den har ett absolut egenvärde, men är inte solitär. Inte avskild från övriga sektorer i samhället.
- Jag ser kulturen som en del av utvecklingen. Kulturens betydelse för hälsa är ju belagd och en viktig del i både förebyggande och rehabiliterande vård. Kulturen har också betydelse för näringslivet. Ett rikt kulturliv skapar attraktivitet. Samtidigt får man inte glömma kulturens egenvärde. Det är jätteviktigt. Kulturen har sin egen legitimitet. Men vad jag vill är att allt det vi gör ska genomsyras av ett kulturtänk, säger Lax.
Därför säger också Elisabeth Lax att hon vill riva en del av de staket som finns mellan olika verksamheter inom landstinget - och i samhället utanför.
- Jag har jobbat så länge i kulturens värld att jag sett att det inte kan vara vattentäta skott mellan kultur och andra samhällsområden. Dessutom känner jag att synen på kulturen och dess kraft håller på att förändras. Att den får allt större betydelse, säger Lax.
Hon anser dessutom att det finns en bra plattform för kulturen i landstinget och i Norrbotten.
- Jag tycker att kultur och utbildning har en bra plats i landstinget. Dessutom har vi ett bra samarbete med kommunerna runt om i länet. Vi har ju också mycket kontakt med arrangörer, grupper och enskilda kulturarbetare i länet. Och det är fantastiskt att möta alla de duktiga utövare som finns i Norrbotten. Och vi har viktiga kulturinstitutioner att slå vakt om i länet. Dessutom har Norrbotten en särställning med minoriteterna som skapar ett djup i vårt kulturarv. Allt det vill jag bidra till att utveckla. Jag vet att det låter klyschigt, men jag drivs nog av viljan att arbeta för Norrbottens bästa.