Kulturnatten sänkte sig över Luleå
Seminarium om tanten, kreativitetstest på Storgatan och kaxig streetdance i en till vardags tyst och stillsam bibliotekssal. Årets kulturnatt bjöd liksom tidigare år på ett omväxlande program för kulturälskaren.
Gruppen Jamo Jamo Arts från Umeå framförde västafrikansk musik och dans och fick igång publiken på Köpmantorget.
Foto: Kurt Engström
En av de första programpunkterna framfördes på Stadsparkens scen under rubriken "Den svenska friheten - vad betyder den för dig?". Tanja Hagert-Lindberg inledde med "Romsk kvinnas vardag", följd av Mitra Sohrabian, iransk dokumentärfilmare bosatt i Luleå, som gav sin syn på vad friheten betyder, innan författaren Jonas Hassen Khemiri berättade om vanans makt när vi använder
vissa uttryck och hur han ibland känner
tvivel på hur mycket man kan förändra genom ord.
Publiken fick även höra honom läsa novellen Heathrow vs Hanin ur boken Invasion och texten Viskleken, som Khemiri skrivit för tidningen Vi.
När Pia-Karin Helsing sjungit de sista tonerna ur arian Vissi d’arte ur Puccinis opera Tosca, beger jag mig vidare mot destination Shopping. En udda scen för en kulturnatt kan tyckas, men här visade Anonyma Artister Befriad konst i en av gallerians butikslokaler.
Verk i olika tekniker hänger på de vita väggarna men går man närmare ser man att svarta tejplappar maskerar konstnärens namn. Här finns varken presentation av konstnärerna eller prislapp på verken.
De tre konstnärerna själva, Margaretha Lindblom, Kerstin Nyman och Jan-Erik Falk är maskerade i svarta sammetsmasker och presenterar sin idé; konstnärerna är anonyma och konsten lyfts fram. Vem som gjort vad har ingen betydelse.
- Tanken är att man ska ta in konsten förutsättningslöst, säger Margaretha Lindblom.
En lördagseftermiddag efter att butikerna stängt i Luleå centrum brukar vanligtvis betyda folktomma gator, men jag går Storgatan fram till korsningen vid Nygatan där en nyfiken grupp människor samlats kring Anna-Sofia Gieses kreativitetstest. Anna-Sofia Giese själv visar en glasbägare full med papperslappar där bägaren symboliserar ens egen kropp och papperslapparna känslor.
- Tanken är att man ska lära känna sig själv, säger Anna-Sofia Giese medan människorna omkring henne fyller i testet som ska ge svar på vilken kreativitetstyp man är.
I takt med att eftermiddagen övergår i tidig höstkväll lockar livemusiken på Köpmantorgets Berlinsscen. Det har blivit dags för bandet Mertzi och Terno drom att äntra scenen med sin romska musik. Bandet inleder i molltoner med Mertzi Lindberg på sång och gitarr innan Tanja Hagert-Lindberg tar vid som sångerska.
Men kulturnattens differentierade program lockar med fler evenemang och jag och fotograf Kurt Engström hastar vidare uppför Köpmangatan mot Stationsgatan där vi tänkt slinka in på Lule Stassteaters improvisationsövningar. Men en orange skylt med texten "Vernissage" skrivet i svart får oss att först stanna till vid Studio 31. Här samsas ullekvilibristen Mia Vancata och konstnären Jenny Egerheim om utrymmet som månadens gästutställare bland de andra konstnärerna. På ett bord i mitten av lokalen ligger färgglada garner i mjuka nystan och som en kontrast har en av väggarna dekorerats med ett vitt älghorn signerat Catharina Stålnacke.
En stund senare hörs rockiga toner från Stadsparkens scen. Musiken svävar ut i kvällen och letar sig in genom de öppna fönstren i Lule Stassteaters lokaler. Här är det öppet hus och kompisarna Lisa Brun och Agnes Hassler, båda 14, är nyfikna på teater och improvisation. Efter uppvärmingar med många skratt får de båda gestalta en plats, en händelse och varsin person, medan instruktörerna Emma Löfström, Nettan Öhrwall och Mika Eronen ska gissa svaret.
En halvtimme senare har vi hunnit till Kulturens hus där det pågår en mängd evenemang. I en dämpat belyst konsthall hörs violinisten Christian Svarfvar framföra solostycket Lachen verlent av Esa-Pekka Salonen innan kollegan från Norrbotten Neo, slagverkaren Daniel Saur, framför en nedkortad version av Steve Reichs Six Marimbas.
När kvällen utanför hunnit bli mörk och klockan närmat sig sena timmen får poesin utrymme inne i biblioteket. Poesinätverket Slam och Tanke bjuder upp till poesiuppläsning och publiken får ta del av både Fröding och poeternas egna alster innan Lars Persson framför egna monologen En kärlekshistoria som får många i publiken att skratta igenkännande.
Jag hade tänkt att Instinkt - en kattperformance för den okänslige i regi av Johannes Blomqvist ska få avsluta min kulturnatt. Medan ett fyrtiotal personer strömmar till parkeringen utanför Strand Galleria berättar regissören om föreställningen för mig.
- Hela föreställningen är en direkt gestaltning av en mardröm jag hade i våras, säger Johannes Blomqvist.
En stund senare får den samlade skaran kring honom instruktionerna att stänga av sina telefoner. Med ögonbindel ska de färdas med buss till en hemlig destination, berättar Johannes Blomqvist. Ett fåtal tvekar men de flesta drar sig nyfiket iväg mot den väntande bussen utanför Kulturens hus.
Och när bussen blinkar vänster och sakta kör iväg mot sin hemliga destination går jag åt andra hållet medan kulturnattens alla samlade intryck sakta ebbar ut.
Så jobbar vi med nyheter