Det finns ett framträdande drag av ilska i den samiska samtidskonsten. Det är en ilska som tar sig uttryck i vapen burna av maskerade kvinnor och män. Den är påtaglig i den samling affischer under samlingsnamnet "Checkpoint n:o 169" och visas i Ájtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Den anonyma gruppen samiska konstnärer kallar sig "Suohpanterror".
Redan innanför dörren hänger den största affischen som är en pastisch på den ryska gruppen Pussy Riots uttryckssätt. Här kallar sig fyra maskerade samiska kvinnor för "Pussy Sapmi". Frågan är hur det ska tydas när förebildens "Pussy Riot" i svensk översättning är "fittornas upplopp". Det måste bli "Fittornas Sapmi". De fyra kvinnorna är maskerade, men inte beväpnade.
Agression med vapen finns däremot i andra affischer och de bär drag av Anders Sunna. Kanske är han en av de anonyma i aktivistgruppen Suohpanterror. Suohpan är nordsamiska för att kasta lasso. På en affisch finns en samisk kvinna, kraftfullt målad, många ringar och svartmålade naglar. Hon har en palestinasjal som döljer ansiktet, en Kalasjnikov i händerna och vi kan tyda texten som ett leve för revolutionen.
På titelaffischen finns också kraftigt beväpnade, maskerade personer som bevakar gränsen till renskötselområdet. Det är det som är checkpoint Sapmi n:o 169. På en annan affisch återkommer "169" nu med förleden "ILO" och som ett knogjärn på en knuten näve. ILO 169 står för FN-konventionen om ursprungsfolk och stamfolk.
Det är lite av romantisering av terroristattributen, en romantik som kan uppstå när den verkliga terrorismen finns på tillräckligt avstånd. Samtidigt med denna utställning spelas pjäsen "Tidningsdöden" i huset intill Àjtte, om en verklig, nära terrorism som 1940 släckte fem människors liv i ett tidningshus i Luleå.
Våldsromantiken i en del av dessa affischer är trist. Men så finns det andra bilder med mera sofistikerade buskap. Edvard Munchs "Skriet" har klätts i samedräkt och i bakgrunden vid horisonten reser sig vindkraftverk. Där finns förbudsskyltning för gruvområde på den klassiska bron. Det blir ett samiskt skri över exploateringen av Sapmi. Gruvområdet Kallak får också sin egen affisch med texter om "avkoloniserad zon" och "motståndet växer".
2015 års mest gripande bild från flyktingströmmen över Medelhavet får sin motsvarighet som affisch. Här är det en fjällsjöstrand och på den ligger en livlös person, en kvinna i samekolt. Texten på affischen handlar om justitiekanslern Anna Skarhed och hennes uttalande om skillnaden mellan samer och "lappar" i förhandlingen i Gällivare tingsrätt i Girjas-målet.
Bortsett från våldsromantisering är det roligt att se denna utställning. Den utstrålar ett engagemang som väcker känslor och det ska konsten göra.