Föreställningen Absolut Finland inleds med att två kostymklädda herrar, något slags turistambassadörer á la 70-tal, ställer i ordning för en föreläsning om "Finland" - i största allmänhet liksom.
Det dröjer inte länge så är en galen och fartfylld show igång. Dans varvas med korthuggna fraser som sägs i myndig ton, till exempel "Kekkonen", "Memma", "Kalevala" och "Finish sauna". Klichéer som sedan illustreras i dans och performance. Det är något komiskt med att se kostymklädda män brista ut i dans. Till viss del handlar det kanske om den finska machomannen, fåordig, lojal och med ett inkapslat känsloliv.
En saxofonist äntrar scenen och då är gruppen komplett. Musiken är i övrigt förinspelad, den är tuff och påminner om filmmusiken i Kill Bill och ibland om cirkusmusik.
Scenografin är enkel och minimal, som för att kunna packas in i en bil och uppföras på nästa ställe. Allt får plats i en liten omvandlingsbar vagn, till och med en riktig bastu för två personer. Finska dansteatern Minimi är ett turnerande sällskap med flera genrer på repertoaren, inte bara humor alltså. Efter föreställningen i Luleå reser två av medlemmarna vidare till Gävle teaterbiennal och spelar i föreställningen Juha.
Bäst gillar jag de avsnitt som innehåller mycket dans. Man anar att innanför de där kostymerna finns professionella dansare och jag skulle vilja se mer av det.
I koreografin förmedlas en mer finurlig humor och orden blir liksom överflödiga. Ett charmigt avsnitt är när kostymmännen dansar vals iförda renhuvud och björnhuvud illustrerandes "Finish nature".
Möjligen kan jag tycka att showen dalade lite när publiken hejas på att vifta med finska flaggor, det kändes tunt och tog för mycket tid av föreställningen. Varför? liksom.
Men på det hela taget en kul och lättsam show som är över på 30 minuter.