Ungern sätter in militär och kravallpolis med vattenkanoner och tårgas mot människor som flyr från ett krig. Kan det vara sant, i det Europa som nu är en union med Ungern som en av medlemmarna?
Eller tog vi emot de ungerska flyktingarna med vattenkanoner och tårgas när de 1956 flydde undan den sovjetiska ockupationen?
En union med medlemsstater som sluter sina gränser, med taggtråd och militärmakt, för människor i nöd finns det väl ingen anledning att vara med i. Sparka ut Ungern!
En fläkt av det ungerska tänkandet finns också i vårt eget, nu så flyktingvänliga land. Det svenska näringslivet träffar i smyg Sverigedemokraterna, SD, och förmår partiet att bli mera näringslivsvänligt. Avslöjandet står Dagens Industri för. Tidningen konstaterar att SD ändrat ståndpunkt i många frågor.
Jimmie Åkesson & Co lär inte byta åsikter gratis. Ett hyggligt partistöd är väl det minsta partiet räknar med. Allt kan säljas, även politiska ideal, kanske hela ideologin om priset är det rätta.
Men hela näringslivet är gudskelov inte för prasslet under täcket med Sverigedemokraterna. Det är väl som i Tyskland före och under det senaste kriget. IG Farben betalade nazisternas för rätt politik och ersättningen blev uppbyggandet av den tyska krigsmakten genom kapital, råvaror och arbetskraft.
Sedan fanns där Robert Bosch, ägaren av det stora företaget Bosch, som förblev en motståndare till naziregimen, som anslog miljoner för att skydda eller smuggla ut judar innan krigsutbrottet. När han dog 1942 fortsatte hans efterträdare på den antinazistiska vägen.
Det brukar heta att kapitalet inte har något fosterland. Kapitalet tycks inte heller ha några ideal. Almega, Svenskt Näringsliv, Företagarna och andra av näringslivets organisationer samarbetar gärna med ett parti med rötter i vit makt och nazism, av det regeringsbärande partiet betecknat som nyfascistiskt.
Törs vi trots allt hoppas på ett gott slut: Att näringslivets organisationer står där med skammen över de sålda idealen och ett politiskt parti som förlorar väljare som är besvikna över att partiet sålt ut sin politik?
Vi kan ju alltid hoppas. Bosch levde vidare efter kriget, det gjorde inte IG Farben och inte Tysklands nationalsocialistiska parti. Sedan hoppas vi att EU har ryggrad att utvisa Ungern.