"Kärnverksamheten är ofinansierad"

Kulturen ger upphov till en näringsverksamhet som omsätter enorma belopp. Samtidigt är själva kärnverksamheten ofinansierad. Den nya statliga kulturutredningen ska ge förslag på hur musikern, poeten, författaren och konstnären ska kunna leva på sitt skapande.

Foto:

Kultur och Nöje2008-05-30 06:00
Den senaste statliga kulturutredningen blev klar 1974. Det har gått 34 år sedan dess och det finns behov av en ny utredning för en ny värld.
David Karlsson ingår i det fem personer starka sekretariatet som arbetar under kommittén, som i sin tur ska presentera ett utkast till ny utredning för kulturministern i januari 2009.
I går talade han på Kulturdagarna i Kiruna som bär temat "Om kreativa näringar". Han fokuserade på hur det konstnärliga skapandet ska kunna ges bättre förutsättningar.
Han påpekade att man i dag skiljer ofta på egenvärde och nytta när det gäller kultur.
- Vi vill komma runt den ofruktbara diskussionen och lyfta fram att saker kan ha både ett konstnärligt värde och ett annat värde. Man talar i Europa allt oftare om "cultural and creative industries".

Beroende på vilken definition man väljer för begreppet kulturindustri omsätter den enligt olika beräkningar mellan tre till tolv procent av BNP. Enligt den lägsta beräkningen som är gjord i Holland är det dubbelt så mycket som bilindustrin omsätter.
David Karlsson visade en modell som används för att grafiskt illustrera problemet där den konstnärliga verksamheten är pricken i mitten av en cirkel.
Nästa fält är den kulturella näringen, det vill säga utgivningen av en bok eller en skiva, därefter kommer kulturbasnäringen och ytterst hela samhällsekonomin.
- Det vi kan se här är att kärnverksamheten är ofinansierad. En konstnär kan till exempel ställa ut på Nationalmuseum utan att få något betalt. Däremot får chefen och vaktmästaren på museet sina löner, säger David Karlsson.

Frågan är då hur man kan stötta det konstnärliga skapandet? Här behövs andra metoder än när man stimulerar den traditionella industrin.
I den kulturella sektorn är det vanligt med personer som hoppar mellan A- och F-skatt, det är ofta enmansföretag och samverkan sker ofta i nätverk.
Exempel på tänkbara förslag som kulturutredning kan tänkas ge är: kunskapsuppbyggnad, statistik, investeringsfonder, affärsstimulerande åtgärder, kulturpolitiskt stöd och internationalisering.
Det finns farhågor om att utredningen som har initierats av den borgerliga regeringen vill öka den privata finansieringen inom kulturområdet. David Karlsson ger lugnande besked på den punkten.
- Det ligger inte i uppdraget att minska de offentliga kostnaderna. Däremot kan man tänka sig att man kommer att ha en större tyngdpunkt på offentligt finansierad och privat producerad kultur.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!