Vilho Akseli Ollikainen (1934-1998) En konstnärssjäl som kunde ha förblivit okänd. Men tack vare musiker från Tornedalen som tagit sig en djupdykning i hans låtskatt så blir musiken nu bevarad för eftervärlden. Berättelsen om hans liv är lika intressant. Med låtar och anekdoter ger gruppen WAO en målande bild av denne ovanlige man.
Musiken, som rör sig inom folkmusikgenren, är ömsom munter och humoristisk ömsom vemodig och djup. Det sjungs på svenska, finska och meänkieli.
Ollikainen var poet, konstnär, tänkare, humorist, samhällskritiker, låtskrivare. Samtidigt levde ett jordnära liv som mjölkbonde i byn Ullatti.
Han hade ett enormt uttrycksbehov och lämnade efter sig hundratals kassetter med hemma inspelade visor, pärmvis med dikter, skulpturer och målningar. Texterna handlar om allt från dagsaktuella händelser till andliga tankar. Kärleken till naturen och naturen som kraftkälla är ett återkommande tema.
Men han kämpade samtidigt med psykisk ohälsa och alkoholism.
Ollikainen gästspelade ibland med folkmusikgruppen JP Nyströms. Markus Falck från gruppen berättar små detaljer. Som att han hade bytt ut efternamnet på lägenhetsdörren till ”Människa”. Att han hade märkt alla sina pärmar med ordet ”pärm” och så vidare. Att skildra en allkonstnär som Ollikainen är kanske inte så lätt men WAO målar ett kärleksfullt porträtt. Musikaliskt sett håller det långt. Föreställningen som helhet har en atmosfär av värdighet och respekt till en person som var annorlunda.