Kamprad och Gates hyllades
Konstigt nog var det Bill Gates och Ingvar Kamprad som blev hyllade när minoriteters språkliga rättigheter diskuterades på MR-dagarna i Luleå i går. Arrangemanget pågår ju i dagarna två med fokus på mänskliga rättigheter sett ur olika perspektiv.
Foto:
I Sverige är i dag fem språk klassade som minoritetsspråk, nämligen samiska, meänkieli, finska, jiddisch och romani chib.
Här i Norrbotten är ju av förklarliga skäl de tre förstnämnda i fokus, och diskussionen i panelen kom att främst handla om hur man får meänkieli och samiska att överleva och vitaliseras.
Eller strategier för språklig mångfald, som det heter på myndighetsspråk. Nu är ju inte myndigheternas språk särskilt hotat vad jag vet, men just formuleringar som Europarådets ramkonvention, stadgan för landsdels- och minoritetsspråk samt statliga förpliktelser, alla dessa fraser hamnade i skymundan inför tornedalningen Birger Winsas energifulla och smått kontroversiella inlägg i språkdebatten.
- Ingvar Kamprad främjar meänkieli mer än jag, sa han och hänvisade till alla de positiva effekter som det tvåspråkiga IKEA i Haparanda har haft.
Att vara tvåspråkig blev nu plötsligt en fördel för de som sökte jobb där. Och att det måste finnas en kommersiell grund för minoritetsspråkens existens var någonting som Birger Winsa betonade vid flera tillfällen.
- För att det ska bli en självbärande struktur. Det ska gå att tjäna pengar på meänkieli, sa han och gav några exempel på detta.
Han pekade på sångfestivalen på minoritetsspråk - Liet Lavlut - som hölls här i Luleå i oktober och drog 15 000 besökare. Men han tog även Bengt Pohjanens lyckade satsningar på Laestadiusoperan som exempel på en aktivitet som delvis sprängt språkgränser, men också varit kommersiellt lyckad. Publikmagneter som i allt väsentligt hjälper till att vitalisera och hålla upp intresset för språken.
Och om det gick att skapa en internationell melodifestival på minoritetsspråk skulle det förstås vara en höjdare som skulle stärka de hotade tungomålen, mer än om staten delar ut stöd för att det ska pratas meänkieli eller samiska vid köksborden i byarna.
- Mera kapitalism, kort sagt.
Efter detta inlägg i språkdebatten av SVEBLUL:s Birger Winsa var det lite svårt att bli intresserad av vad universitets- och myndighetsföreträdarna i panelen hade att säga.
Men när Jarmo Lainio, professor vid Mälardalens universitet, skulle ge svar på frågan hur staten sköter sina språkåtaganden kom frågan upp om varför det fortfarande är så svårt att få kommunicera på sitt eget språk i officiella sammanhang.
Där har det med största sannolikhet till och med blivit en försämring. Förut kunde man ringa till lokala skattemyndigheten i Haparanda och troligen få prata med någon på finska. Men i dessa tider med automatiserade telefonväxlar kan man lika gärna hamna hos en handläggare i Borås. Och den fråga som väcktes, bland annat från publiken, var hur det kunde komma sig att man ännu inte har installerat språkval i dessa så moderna växelsystem.
Tryck 3 för samiska, 4 för finska, 5 för arabiska...?
Myndigheterna står knappast för uppfinningsrikedomen här, blev den underförstådda sentensen. Eller som Lars Anders Baer, orförande för sametinget, kommenterade:
- Bill Gates har förmodligen gjort mer för samiskan än regeringen.
Microsoft har nämligen släppt in en samisk språkmodul i XP:s ServicePack 2. Numera kan man alltså surfa på internet med en samisk version av Explorer, men man kan alltså inte med samma självklarhet prata samiska med Skatteverket.
Sett ur ett globalt perspektiv är ju förstås även svenskan ett pyttelitet minoritetsspråk. Tidigare i veckan väcktes åter debatten i tv:s Agenda om att helt enkelt skrota svenskan. Professorn i nationalekonomi Marian Radetzki, som tidigare arbetat på universitetet i Luleå, gick åter igen ut och förespråkade att vi borde glömma det obetydliga svenska språket och gå över till engelska som officiellt. You win some, you loose some verkar logiken vara bakom detta utspel. Historikern Lars Elenius som var moderator för diskussionen om minoritetsspråken kommenterade Radetzkis utspel.
- Jag tar det inte på allvar. Språk är mer än ett medel för kommunikation, det är också ett sätt att tolka verkligheten. Det är som försöken med esperanto. I teorin är det tilltalande som idé, men visar sig i praktiken bli alldeles för andefattigt.
Så jobbar vi med nyheter