Kall premiär för Giron Sámi teáhter
Catching the windIshotellet i JukkasjärviGiron - Sámi teáhterRegi: Ulla LyttkensMedverkande: Elisabeth Heilmann Blind, Lars-Henrik Blind och Anna Åsdell
Den största fullmånen - i position närmast jorden denna afton - bidrog i sin fulla prakt tillsammans med kylan och myterna. Ångande moln sköt ut från kalla andedräkter, publikens skor knarrade och applåderna lät som hämtade från en bandymatch i Sibirien. Ishotellets prakt får man lägga därtill.
Föreställningen är byggd av jojk och rörelser och förmedlar tre samiska myter. Med lika många långkalsonger som myter och dubbla yllesockar var det bara att ta plats på isläktaren och ta del av berättelserna om hur myggan kom till Sápmi (och förklaringen till varför det är så jävla myggigt här i norr), om när räven lurade vargen och hur Gud skapade världen.
Det här måste ses i sitt sammanhang tycker jag, som en halvgalen hyllning till kyla, snö och is. Genrepet spelades i -32. Denna premiärafton är det alltså ironisk blida - bara 25 minus som vi brukar säga. Samtidigt kan man känna sig glad över att det är så kallt. Ishotellet kommer till sin rätt i dess konstnärliga prakt. Den sprakande kylan bildar en slags kontext. Det här är en upplevelse man inte vill vara utan, och någonting man verkligen skulle vilja visa sina grekiska vänner.
Vilken skönhet! Vilken galenskap!
Det är nog också vad föreställningen är tänkt att vara - ett sigill. Med text på engelska är föreställningen också anpassad för turister från fjärran land på besök. Rörelserna och jojken är stämningsfullt ackompanjerade av fullmånen. Myten om hur myggorna kom hit är riktigt humoristisk och den mest kroppsligt berättade episoden.
För mig hade det gärna fått vara mindre ur munnarna och massor mer rörelse även i de andra avsnitten. Tillfället känns lite outnyttjat. När det står stilla tänker jag också på arbetsmiljön, att snart börjar väl skådespelarna att hacka tänder.
Men genrep i -32 gick tydligen bra det också. Här finns inga köldgränser. Och man får betrakta det hela som ett fotavtryck i snön inbäddat i kylans kultur mer än som en fristående teaterföreställning. Lars-Henrik Blinds karga jojkar ekar fortfarande mellan snötyngda granar. Ännu en gång heder åt Giron Sámi teáhter och det stolta förmedlandet av samisk kultur.
Så jobbar vi med nyheter