Jannok söker livekänslan
Sofia Jannoks debutskiva White/Ceaskat fick fin kritik och ett varmt mottagande av publiken. I slutet av september släpps den första singeln från det kommande albumet Áššugáttis. NSD träffade henne under folkmusikfestivalen i Saltoluokta.
Foto:
- Jag skriver ofta om naturen och vidderna - vidderna är den drottning jag ser upp till och jag tror att det är lättare att skriva om naturen på samiska. Språket är så rikt på uttryck för naturen, säger Jannok.
- Samtidigt kan jag tycka att det är banalt med naturen och undra om jag inte kan skriva om annat. För även om jag skriver om kärlek gömmer jag det ofta bakom naturen, säger hon och skrattar.
Det har förstås sin grund i miljön hon växt upp i, där naturen ständigt varit närvarande och jojken haft en viktig plats i hennes musikaliska utveckling.
- Många traditionella jojkar är nära naturen och de har betytt mycket för mig, säger hon.
Två av hennes inspirationskällor är dessutom Nils-Aslak Valkeapää och Paulus Utsi - centralgestalter i den samiska litteraturen och vi pratar om beröringspunkterna mellan Sofias texter och deras poesi och litteratur. Att hennes texter har en slags resonans av deras.
- De har alltid funnits med mig. Paulus Utsi var bror till min morfar och Nils Aslak Valkeapää startade förlaget DAT med min moster. Och jag tycker att det är fint att kunna följa i deras fotspår.
Fast på den kommande skivan Áššugáttis blir det få traditionella jojkar. Allt material, utom två spår, har hon skrivit själv.
- Den ena är en vaggvisa som min mamma sjöng för mig när jag var liten och den har följt mig hela livet. Det betyder mycket att få spela in den och det är en viktig skiva för mig, säger Jannok och berättar att mammas influenser fortfarande finns med i hennes eget skapande.
- Jag testar ofta låtar på henne och frågar om det håller. Men tycker hon inte att det är bra säger hon nej, säger Jannok och skrattar.
Arbetet med den kommande skivan har varit annorlunda jämfört med debutplattan White/Ceaskat. Då spelade hon in för förlaget DAT och nu samarbetar hon med Caprice och Rikskonserter som ska lägga en kommande turné. Men den största skillnaden är att hon fått spela in med sitt band Peter Tikkanen Trio.
- När jag började spela in Ceaskat hade jag inte träffat bandet, så det var lite osynk på det sättet. Det var faktiskt via en person på Rikskonserter som jag kom i kontakt med Peter och jag hade inte ens hört dem. Men det funkade bra och kemin stämde både musikaliskt och socialt.
Grundinspelningarna har gjorts i Haparanda under året och under försommaren har materialet mixats. Och i slutet av september släpps den första singeln och ett par månader senare kommer fullängdsalbumet ut.
- Vi har spelat in grunderna live och sedan kryddat soundet lite. Många av låtarna har vi spelat live och min tanke har varit att fånga närheten på scen och magin som uppstår i rummet, säger hon.
Precis som på White/Ceaskat kommer texterna att översättas till engelska i skivomslaget - ett nog så viktigt koncept för att nå utanför den egna språksfären.
- Det är ju långt från alla som förstår samiska och jag vill vara tydlig. Men sedan blev jag fascinerad över hur rikt det engelska språket är, när jag såg texterna översatta. De känns fortfarande som mina egna texter, säger Jannok och berättar att hon varit med och övervakat översättningsprocessen.
- I bandet är jag ju den enda som kan båda språken och jag gillar att pilla i text, omslag och allt sånt. Jag tycker att det är roligt, men jag kan säkert vara jobbig för de andra, säger hon och skrattar.
Å andra sidan nöter de inte på varandra i onödan. Bandmedlemmarna finns i Luleå, Örnsköldsvik och Örebro och träffas bara inför konserter, turnéerna som gått runt om i världen och inspelningar. Hon har själv ägnat sommaren åt att spela teater med Beaivváš Sámi Teáhter Ridn i Oaivi ja Nieguid Oaidni - Den rimhårede og drømmeseeren och kom hem från en föreställning i Polen i torsdags.
- Bandet är rätt utspritt, men jag är van vid det och vi är bra på logistik. Men man kan lätt bli rotlös i en kringflackande tillvaro, så det är viktigt att veta vad som är hemma.
Så jobbar vi med nyheter