"Jag vill sjunga med valarna"
På hyllade "I am a bird now" gästades han av Boy George och Rufus Wainwright. Fyra år senare söker Antony Hegarty nya duettpartners.- Jag vill sjunga med valarna - innan det är för sent, säger Antony som släpper sin nya, "gröna" skiva i januari.
Foto: Jason Rothenberg
Inte ens Lou Reed kunde hålla tillbaka tårarna. I konsertfilmen Berlin börjar den hårdhudade rockikonen att grina när Antony sjunger Velvet Undergrounds klassiker Candy says.
- Det är en otroligt vacker låt som betyder mycket för Lou. Och det finns ingen som kompar en sångare bättre på gitarr än vad Lou gör, säger Antony på tillfälligt besök i Stockholm inför det nya albumet The crying light.
"Passar inte in någonstans"
Lou Reed var en av de som lyfte fram honom i rampljuset för fyra-fem år sedan. Då hade Antony Hegarty tillbringat 90-talet som klubbmusiker och performance-artist på New Yorks dekadenta gayscen, utan en tanke på att nå ut till den breda publiken.
- Eftersom jag är transgender, en könsöverskridande person, trodde jag inte alla skulle kunna ta till sig min musik. Egentligen passar jag inte in någonstans. Till och med i "dragclub"-miljöerna kunde jag möta motstånd. Även de tyckte att jag var konstig, säger Antony.
Mammans nagellack
Som transgenderperson befinner han sig alltjämt i en förändringsfas.
- Jag vill inte klassas som man, identifierar mig hellre med mina feminina sidor. Som barn följde jag min mamma överallt, testade hennes nagellack och så, säger Antony.
Har du funderat på könsbyte?
- Jag vet inte. Kroppsligt sett lever jag inte som en kvinna, men i övrigt är det så jag ser mig.
Drömduett med djur
Snart fyra år har gått sedan I am a bird now, där Antony Hegarty bland annat sjöng duett med tonårsidolen Boy George. Arbetet med den tredje skivan har dröjt, delvis eftersom han har fortsatt att samarbeta med andra artister - från Björk via Lou Reed till Hercules and Love Affair på dansgolvsbomben Blind. Har han några drömduetter kvar?
- Kanske att sjunga med djur? Delfiner, en flock med gäss, elefanter... Eller valar, innan det är för sent, säger Antony.
Inte så underligt önskemål, egentligen, eftersom Antony and the Johnsons kommande skiva genomsyras av ekologiska tankegångar, i skuggan av klimatkrisen.
"Allt försvinner"
Detta hörs redan på höstens singel Another world, med sin tillbedjande text om en bättre värld.
- Det är en sång om att allt försvinner. Världen håller ju på att göra det. Jag ville skriva en direkt sång, utgick från all den information som vi har kring miljöförstörelsen och hur den påverkar oss. Normalt stänger jag ute de känslorna, nu ville jag i stället ta itu med dem.
- Hela albumets tema är att allting runtomkring oss - naturen, djuren - har ett värde, säger Antony.
En "grön" skiva, alltså?
- Ja, den är animistisk. Gräset är min syster, stenen min broder - ungefär som aboriginer i Australien tror att deras anfäder finns överallt i naturen. Och ju mer vi förlorar av naturen, desto mer ensamma blir vi.
"Rota inte bland underkläderna"
Han beskriver den stråkarrangerade musiken som pastoral och kontemplativ, en närmast lantlig idyll långt från hans hem i New York.
- Fast egentligen inte. När jag sitter i min lägenhet och ser alla tegelstenar på väggarna utanför inser jag att de kommer från ett berg någonstans, säger Antony innan hans pressansvariga avbryter intervjun.
- Så går det när man ställer för mycket frågor om mitt kön... Nästa gång får du inte rota i byrålådan bland mina underkläder lika mycket, säger Antony Hegarty.
Så jobbar vi med nyheter