Det har gått två år sedan den kritikerrosade debuten Visst är det vackert släpptes. Fansen har länge skrikit efter nytt men Zacke gör som han brukar - han tar tid på sig. Väger orden, pusslar, tills det blir precis så där som han hade tänkt sig.
I början av maj släpptes första singeln, Mammas nya kille, från det kommande albumet. I söndags, på självaste Mors dag, blev videon klar. Och precis som tidigare är Luleåbekantingarna Daniel Kask, Johan Hannu och Axel Söderlund inblandade. Den här gången med Daniel Kask som regissör.
När NSD nöje ringer upp Zacke hemma i Stockholm, är det en helt vanlig dag i musikfabriken.
Läget?
- Jo, det är fan bra. Jag ska skriva lite musik i dag. Det är ett par låtar kvar på skivan.
Oj, inte så länge kvar till den ska vara klar - är du stressad?
- Njä, men när du säger så där blir jag ju nästan det. Det är lite speciellt att skriva slutet på en skiva. När man börjar har man ju ett tomt ark. När man ska färdigställa så har man musikaliska ramar att hålla sig till. Och kanske andra ramar också. Det är svårare.
Din nya singel, den är rätt mörk va?
- Ja, eller den är ju ganska rolig samtidigt. Ofta brukar man ju kunna skratta åt de mörka sakerna i efterhand. Och idén är ganska enkel, ett litet tema som behandlar något stort. Lite tragikomiskt så där.
Är låten talande för nya skivan?
- Ja, det är den nog. Det är ju i och för sig en singel men generellt är nog soundet hårdare. Anders (Rensfeldt, från Movits, reds. amn.) har fortfarande producerat det mesta och jag står för texterna så man kommer ju känna igen sig.
Hur tänkte ni kring videon?
- Videon blev nice. Man kan säga att det är ett litet konfliktdrama. Och en nostalgitripp för 80-talisten. Den utspelar sig 89-90 någon gång och är ur ett barns perspektiv, en sex-sju-årings. Sanna Bråding spelar mamman.
Hur ser man 80-talet?
- På leksakerna, kläderna, allt. Det var faktiskt svårt att hitta de där gamla leksakerna jag lekte med som liten. He-man, Turtles och Transformers. Men vi kontaktade en gammal samlare och vi fick låna en hel del. Ett gammalt Nintendo hade han också.
Det har frågats efter nytt material ett bra tag nu. Hur är det egentligen, jobbar du söligt? I tidigare intervjuer har du sagt att du är väldigt noggrann i alla fall.
- Ja, jag är noggrann. Sedan har jag svårt för att slänga ur mig saker. Jag har skaffat mig en metod, jag skriver på en låt ganska länge. Jag vrider och vänder och petar, säger Zacke och fortsätter:
- Sedan, jag är ju ingen mjölkbonde. Det är ju musik jag håller på med. Och så måste man ju ha något att skriva om också.
Texterna betyder mycket för dig, va?
- Ja, och det är ju det som tar tid. Hiphop är ju många gånger väldigt självbiografiskt. Man måste ju hinna leva ett liv då också. Och jag skriver mycket. Man måste skriva mycket för att få fram något bra. Sedan skriver jag sällan från A till Ö. Jag skriver en rad här, en där. Pusslar rätt mycket.
Vad har du för förhoppningar med nya plattan?
- Att det ska gå bättre än förra gången. Alltså, man vill ju alltid bli bättre. Att fler ska höra den, att man ska få spela mer. Sedan tycker jag att jag blivit en bättre rappare och en bättre låtskrivare. Jag har mycket att leva upp till men också mycket mer plats att ta.
Videon till Mammas nya kille släpptes passande nog på Mors dag - vad säger din egen mamma?
- Hon tycker den är skitbra. Det är ingen diss mot min mamma. Jag har ju vuxit upp med en ensamstående mamma och hon ser också det roliga i den. Och kände till och med igen någon rad. För så är det väl, den är löst baserad på en karl, haha.