Ihärdighet lönar sig

Torbjörn "T-bear" Solberg och hans rytmhertigar från Värmland får ynnesten att uppträda redan klockan nio på lördagskvällen. Bluestältet ekar tomt, och de som trots allt har hunnit dyka upp sitter och berusar sig vid borden utanför.

En mindre rutinerad bluesräv hade kanske misströstat i liknande situation och spelat surblues resten av kvällen. Men inte T-bear. Han gör det enda logiska och hoppar ner bland publiken, så långt sladden räcker. Han gitarrsolar bakom huvudet, han gitarrsolar medan han omfamnar kvinnor. Och han slutar inte.

Gång på gång återvänder han till golvet. Som att han har gett sig fasen på att få igång publiken. Det får han också till slut, även om det krävs att han bänder strängarna för var och en personligen. Det är omöjligt att inte älska ihärdigheten och underhållningsvärdet i T-bears insats.

Det finns en åldrad saxofonist också (Göran Ramberg?).
Han gör inte så mycket av sig första timme. Sedan exploderar han plötsligt i Broadway Twist, solar om om det inte finns någon morgondag, viker sig nästan dubbel.
En stor Kalasetstund som tyvärr många missade.