"Jag vill va Ariel!" "Nej, jag ska va Ariel, för jag har mer rött hår än vad du har! Kan inte du vara Snövit eller Törnrosa?" "Meh, dem är ju inge söta! Snövit har ju kort hår, jag vill inte ha kort hår! Du får vara Snövit!".
Det börjar tidigt, och vi märker inget. Ingen märker något. Vi skriker om rött hår, kort hår, blå ögon. Föräldrar, lärare, Disney, ingen vill oss något ont men ingen märker. Ingen märker hur vi får lära oss hur utseende är det som definierar tjejer. Att utseende är det som utmärker oss, gör oss speciella - älskvärda. Det är prinsessornas utseende som gör prinsessorna till dem de är. Det är utseendet som gör att prinsen älskar prinsessan. Och vi växer upp, vi skriker om rött hår, kort hår, blå ögon - vi tänker "om jag bara hade längre hår, om jag inte vore så jävla ful ibland, så kanske någon skulle se mig. Då kanske någon skulle älska mig".
När vi blir äldre får vi lära oss att skönheten kommer inifrån. Lägg ifrån dig ögonskuggan! Om du vill vara vacker på utsidan måste du vara vacker på insidan. Självkänsla, självförtroende - älska dig själv! Om andra ser att du älskar dig själv, om andra ser det där glittret i dina ögon, det där strålandet som kommer inifrån dig, så kommer de också att älska dig. Nej, kasta inte ögonskuggan! Skönheten på utsidan måste kompletteras med ett inre, inte ersättas! Det hänger ihop! Och vi skriker om självförtroende, rött hår, självkänsla, kort hår, blå ögon – vi pratar om att älska oss själva men vi vet inte hur. Vi tänker: hur älskar man någon som är så ful?
Nu lär vi oss att alla är vackra, oavsett. Rött hår, kort hår, självförtroende, självkänsla – alla är vackra precis som de är! Skönheten finns i alla, oberoende av någon faktor. Den finns i dig, för att du är du och därför är du vacker. Tidningar sätter "plus size models" på tidningsomslaget, och hudvårdsmärket DOVE frontar "vanliga kvinnor, i alla åldrar" i sin reklam. Det pratas om en hälsosam skönhetsdebatt, en hyllning av nya ideal, där alla ryms.
Men vi pratar fortfarande om att vara vackra. Oavsett om det är på grund av yttre utseende, inre utseende, eller helt enkelt villkorslöst – så pratar vi fortfarande om att vara vackra. Så det spelar ingen roll att skönhetsideal ändras genom åren, för de är fortfarande skönhetsideal. Ideal som talar om för oss att skönhet är det som definierar oss – en mall där inte alla, utan bara skönhet ryms.