Jag ser dem överallt, livsnjutarna. På väg hem från fjällsemestern kommer de in på macken, brunbrända och leende, i hängselbyxor och underställ. Skoteråkare stannar till och tankar, unnar sig en glass som de sedan avnjuter på uteserveringen. De luktar friluftsliv. De luktar frisk luft och skog, de luktar rök från eldar där de suttit och grillat hela dagen. Om sommaren luktar de bränd hud, sötvatten och sand. Bikiniränderna lyser vita på deras axlar. Och jag avundas dem.
En gång i tiden, det är knappt så jag minns det nu, när jag på lätta fötter sprang ut ur kyrkan trallandes ”En vänlig grönskas rika dräkt”, var jag en av dem. Det hörde barndomen till. Ett oändligt långt sommarlov väntade och ens enda dagliga oro handlade om hur snabbt man kunde tjata sig iväg till stranden. Tänk om kompisarna hann före.
Så kom vuxenheten och förändrade allt. Jobb, studier, plikter och krav. Nu måste man ha koll på klockan. Gärna göra flera saker samtidigt. Ligga steget före. Skynda sig att beta av alla uppgifter för att få en sekunds sinnesro innan det är dags att rusa vidare. I bakhuvudet tanken; gör jag det här nu så kan jag ta det lugnt sen. Men det blir aldrig lugnt. Det finns alltid något nytt att ta tag i.
Går man sedan in på Facebook blir stressen än värre. Här pågår nämligen orgien i livsnjuteri dygnet runt. Allt detta mysande med de ”bästaste”. Vinet som dricks ur en aldrig sinande dunk, stugorna vid havet, de lyxiga utlandsresorna och äntligen, äntligen fredag. Jo, jo, när andra tar långhelg och semester jobbar restaurangslaven som hårdast. Och jo jag vet; som man bäddar får man ligga.
Mitt stora mål är att bli en livsnjutare, men hur gör man? Vägen dit tycks ändlöst lång. Fast jag ger inte upp. Kanske kommer en gång dagen då ordet nej finns i min vokabulär. Den vackra dagen då jag med gott samvete flyttar fram alla måsten till senare och lägger mig att jäsa i solstolen.
Förändringen måste börja i tanken. Hos mig själv. Exempelvis kunde jag just nu, när den jäkla samvetsrösten gnäller om att göra skolarbete och därefter ta fram dammsugaren och röja upp bland sand och katthår, istället släppa upp rullgardinen och byta mörkret mot sol och fågelkvitter. Kanske är det idag det ska tas. Det där första stapplande steget mot att bli en livsnjutare. En måndag som denna, efter en lång jobbhelg med trötta ben och en oförbrukad flaska rött i skafferiet. Vad är väl ett fredagsmys? Vinet smakar ändå alltid bättre de dagar det inte ska drickas.