Ett häftigt oväder med ”het” snö fördärvar livet i den lilla orten ”Fägnaby” i norra Kina. Den tunga snön krossar skörden och bönderna bereder sig till att antingen flytta eller att långsamt svälta ihjäl. Man har vanan inne sedan sekler av hastiga omsvängningar av väder och politik.
Men så kommer landsdelens styresman, den inte allt för bildade men klipske ”häradshövding” Liu på en fantastisk idé: Varför inte köpa in Vladimir Iljitj Lenin till Kina och den drabbade bygden som en ytterst säljande turistattraktion?
Som läget nu är, resonerar Liu, ligger ju liket efter den beryktade bolsjevikledaren bara och skräpar i mausoleet i Moskva. Och det moderna ledarskapet i Kreml är väl alltid med på en smart affär, fortsätter han tankegången.
Köpet av Lenins lik och hemforsling till ”Andarnas berg” är den röda tråden i denna skröna, men kring den vävs en brokig gobeläng av kinesiskt bondeliv förr och nu. Läsaren får följa med människorna i Ordförande Maos ”Den långa marschen” och på närhåll bevittna senare samhällskatastrofer som ”kulturrevolutionen” och ”Det stora språnget” då varje kinesisk by anbefalldes att anlägga egna små stålverk för att bygga upp landets industri och ekonomi. Förödelsen var enorm när skogar höggs ned och allt vad bönder hade av metall - skedar, fat, jordbruksgrepar - slängdes ned i stålsmältan.
Huvudpersonen, ”häradshövding” Liu med tillnamnet Sparvhök, är en produkt av det moderna Kina – skrupulös affärsman men också politisk opportunist som har Mao, Marx och Lenin på väggen i sitt ”andaktsrum” för den händelse tiderna skulle bli sämre. Under resans gång placerar han också dit sitt eget porträtt, dock mindre än Maos, och skapar efter höga föredömen sin egen ”personkult” i provinsen.
Lenins kyssar är en mäktig svart humoresk, spänstig och påhittig, om ibland lite väl pratsam. Översättaren Anna Gustafsson Chen måste ha haft det brydsamt med de många folkliga dialektord Lianke använder som ”dugnader” (kollektivjordbruk) eller ”gråbenskorv” (en ovanligt lortig person).
Yan Lianke har med åren blivit alltmer samhällskritisk och fått flera av sina verk stoppade i Kina, men trots detta har han behållit sitt arbete som professor vid ett Pekinguniversitet.