Hoppet ligger centralt
I finanskrisens skugga har strömmen av böcker om klimatet klingat av. Ekonomin har tagit över som det stora samtalsämnet. Men den svenske miljöforskaren framför andra, Christian Azar, framhärdar.
Foto: FREDRIK PERSSON / SCANPIX
Christian Azar är en av världens ledande klimatexperter. Parallellt med arbetet som professor på Chalmers sitter han bland annat med i FNs klimatpanel - som fick Nobels fredspris förra året - och Fredrik Reinfeldts hållbarhetsråd.
Makten över klimatet är något annat än de klimatböcker som främst fungerat som väckarklockor. Det handlar inte om att bli uppjagad, säger han, utan om att förstå och reflektera. Ödmjukhet har varit ett nyckelord.
- Jag ville skriva en bok som är lätt och behaglig att läsa utan att väja för de komplikationer som finns. Ett helhetsperspektiv på klimatfrågan, men på 200 sidor, inte 700, säger Christian Azar.
De alarmistiska böckerna har säkert fyllt en funktion, funderar han, men nu är det dags för en mer resonerande bok. Han vill absolut inte göra miljöfrågan till ett "blame game", att skuldbelägga är inte konstruktivt. Det är det däremot att tala om möjligheter. Vi kan lösa det här, om vi vill, lyder hans mantra.
- Men det är vad vi kan göra - sen om vi verkligen gör det... Jag är optimistisk om möjligheterna, men inte alltid om huruvida vi kommer göra det som krävs. Vi har statsministrar och presidenter över hela världen som vill göra något, men också amerikanska presidenter som är bakbundna av senaten.
I Makten över klimatet skriver han om klimatfrågans ursprung och om tekniska och politiska lösningar och möjligheter. Få frågor har enkla svar, biodrivmedel hör ihop med en diskussion om livsmedelspriser i fattiga länder och ödelagda regnskogar, klimatmål och utsläppshandel kan ses som ett ekonomiskt hot och kärnkraft kan kopplas till kärnvapenspridning.
För att ge djup till diskussionen tar Christian Azar litteratur, reseupplevelser och historia till hjälp; han berättar om Mary Shelleys Frankenstein som skrevs 1816, även kallat året utan sommar efter ett vulkanutbrott året innan i Indonesien som förmörkade även Europas himmel och återger historien om hur slaveriet avskaffades i slutet av 1700-talet - inspirerande för dagens miljöaktivister.
Den positiva grundsynen skiljer sig från den i medierna. När tidningar och böcker hakar på miljödiskussionen haglar budskapen tätt. Åk kollektivt, ät vegetariskt, sänk värmen, släck lamporna, isolera huset och så vidare. Christian Azar å sin sida menar att det viktiga i dag ligger ovanför individnivå.
- Det centrala är att försöka påverka så att hela samhället går i rätt riktning, till exempel genom hur man röstar. Det är också viktigt vad man gör som konsument, väljer vi att inte köpa torsk är det en tydlig signal till politikerna, även om den säljs någon annanstans. Men blir det för mycket fokus på vad individen måste ge upp är det inte fruktbart.
- Jag tror inte på att skuldbelägga barnfamiljer som lagar köttbullar till middag.
Kanske är en ung vegan på rätt spår när han i ett inslag i Rapport berättar vad han gör för miljön: "Jag äter inte kött och så demonstrerar jag". I Makten över klimatet berättar Christian Azar om aktivisternas makt. Redan 1792 bojkottade 300 000 människor i England socker från de karibiska öarna och bidrog till att avskaffa slaveriet, trots att plantageägarna satt i parlamentet, och ett helt ekonomiskt system tvingades till förändring. I dag sitter oljemän vid makten i Vita huset, påminner Azar.
- Dåtidens elit försvarade slaveriet med ungefär samma argument som den etablerade fossilbränsleindustrin motiverar att man inte gör något i klimatfrågan i dag. "Vi gör inget förrän de andra länderna gör något."
Premiärministern William Pitt hade sitt svar 1792: "Hur ska detta enorma gissel någonsin kunna ta slut om varje nation försiktigt ska vänta tills hela världen har kommit överens?"
Så jobbar vi med nyheter