Historia skriven med hi-tech
Författaren Lars Wilhelm Svonni har gått från utredningar till romaner. "Jag var dödligt less på att ingen läste det jag skrev", säger han.
Foto:
- Idén fick jag när jag fiskade nedanför dammen på 90-talet och såg hur vatten trängde genom den. Tidningarna skrev om det och jag tänkte att man kunde göra något av det. Fast när boken kom ut trodde en del att jag verkligen ville spränga dammen på riktigt, men det är tvärt om. Jag fiskade där och det är ju bara en roman, säger Svonni och skrattar.
Men i romanen ryms också en diskussion om språket, som tydliggörs i dialogen. Språket är ett återkommande tema när Svonni berättar om sina böcker. Han kallar svenskan sitt tredje språk, eftersom han i första hand talat samiska och meänkieli under sin uppväxt.
- När vi var barn lyssnade vi på när de vuxna skulle prata med svenskar och skrattade åt hur fel det kunde bli. I Överskrida gränser har jag försökt återge hur folk i min barndoms Rautas talade svenska, säger Svonni och tar ett exempel på de språkliga problem som kan uppstå i svenskan när man har något av de samiska språken som modersmål.
- I en scen är det en som säger "Vänd om, annars jag döda dig", för att sådan är ordföljden i samiskan.
Svonnis andra roman, Vedergällningen, utspelar sig år 1600 och är även den en form av deckare, men också en kärlekshistoria enligt Svonni. Boken börjar med att den unge Mikkil Goalkie räddar flickan Lijne från ett par birkarlar som mördat hennes familj - samtidigt som boken också rymmer en hel del samisk historia och diskussioner om hur den här landsändan formades.
- Den andra romanen var ett jäkla jobb. Jag trodde att jag skulle vara klar till jul samma år, men jag fastnade direkt. För vad hade de för kläder på den tiden? Och hade husen fönster? Jag var tvungen att börja från början och göra en massa undersökningar, säger Svonni.
För att få de historiska detaljerna korrekta tog han hjälp av historikern Lennart Lundmark och Anna Westman på Ájtté. Men för att skriva romanen tog han hjälp av datorn, på ett mer ingående sätt än brukligt.
- Första romanen skrev jag med ena pekfingret, för jag kan inte skriva med rätt fingersättning. Men sen såg jag en handikappad kvinna som skrivit en bok genom att prata in den på datorn och tänkte att det kan jag också göra. Det är ett fantastiskt hjälpmedel, men det har sina begränsningar. Till exempel när man ska skriva dialoger. Då får man säga; "citattecken, jag älskar dig, citattecken, punkt. Ny rad." Det gick inte få någon stämning i det, så dialogerna skrev jag för hand, säger Svonni och skrattar.
Och trots att han inte gör några pengar på att sälja sina böcker utlovar Svonni att det blir fler böcker i framtiden.
- Jag kommer nog att skriva böcker om 1700-, 1800- och 1900-talen också, säger han.
Så jobbar vi med nyheter