Herregud vilket antiklimax till dokumentärfilm

Road from GuantánamoGenre:

Foto: Brennan Linsley

Kultur och Nöje2008-11-14 06:00
Road from Guantánamo
Genre:
Plats:Premiär: Regi:Speltid:
Att recensera film är en angenäm upplevelse. Allt från lättsam action till gripande dokumentärer ska synas under en subjektiv lupp. Och det är i den senare kategorin, gripande dokumentärer, som finländaren Kati Juurus skildring "Road from Guantánamo" kategoriseras.

Den handlar om de tre uiguriska männen Adel Hakim, Abubakir Qasim och Ayup Hajimemet från Kina som råkar befinna sig i Afghanistan när USA plötsligt kommer dit för att jaga talibaner efter terrorattacken den 11 september 2001.
Adel tar med sig sina kompisar och flyr till Pakistan där de blir tillfångatagna och skickade till den amerikanska militärbasen Guantánamo på Kuba. Här visar filmens skapare Kati Juurus upp soldater i nakna överkroppar som spelar beachvolley, och vi får åka med på en guidad turistvisning runt militärbasen där de mest fantastiska faciliteterna visas upp. Nästa möte med Adel och hans kompisar blir på ett flyktingläger i Albanien (inget annat land vill ge dem uppehållstillstånd).
Där sitter de på en säng och längtar hem till Kina, dit de inte kan åka på grund av risken att avrättas. Här får vi en lektion i albansk samhällshistoria av Kati Juurus som visar de tre vännerna som skrattade åker bil.
Som om detta inte var nog tvingas vi stå ut med en finländsk berättarröst som enträget talar om hur illa behandlade de tre männen blivit, vilket filmen inte på något sätt visar.

Filmen hade kunnat svara på frågor som till exempel vilket ansvar vi har för människor som blivit offer i kampen för terrorism eller hur människors anseende ska återupprättas efter de kränkningar de fått utstå men de svaren ges aldrig. Den här filmen skrapar bara på ytan (om än det är knappt) utan några som helst djupdykningar åt något håll.

Jag var redo att förföras av magisk berättarkonst som med ett snyggt foto och djärva kameravinklingar hade kunnat korta av mina andetag. Jag tycker att jag åtminstone har rätten att bli lite upplyst, berikad med kunskap. Men herregud vilket antiklimax till dokumentärfilm "Road from Guantánamo" är.
Det enda som räddar filmen från bottenbetyget är den korta längden (60 minuter). Vill ni se en RIKTIG dokumentär ska ni se Michael Winterbottoms film med det snarlika namnet "The road to Guantánamo" från 2006.
Å andra sidan, vill ni somna snabbt då är Kati Juurus film det självklara valet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!