Strax lägger sig den instinktiva skepsisen. Nog fungerar en berättelse om en överviktig vampyr i Kiruna. Den sköna skrönan visar sig fantasifull, finstämd och riktigt förtjusande.
Allt börjar när det ringer på dörren och Jokke, 9, öppnar. Utanför står en liten tjock gubbe i hatt som ber: ”Låt en annan komma in!” Mannen är Hugo Lämmelman, vampyr sedan han med Karl XII gästade Transsylvanien 1718 och då blev biten i rumpan av greve Dracula. Med åren blev han allergisk mot blod, så han övergick till pilsner, i sällskap med sin vän Carl Michael Bellman. Tack vare den bekantskapen kan Hugo ge bakgrunden till barnens Bellmanhistorier när han senare bjuds in till Roliga timmen i Jokkes skola.
Så dags har han spanat in norrsken, snöskotrar och ishotellet, samt fått en hemlig boning nere i LKAB:s gruva. Som vampyr måste han sova under jord och i gruvans labyrinter kan han hålla sig gömd för den evige förföljaren Evert Svålman – en otäck gestalt som personifierar regler, förbud och den strikta ordning som störs av en pilsnerpimplande, skoterkörande vampyr.
Särskilt skräckinjagande är Hugo däremot inte. Han är en svagfis, en gammeldags Stockholmskis med mycket ”feståru”, ”serru” och ”en annan” i sitt osilade snack.
Ännu mer är han en figur som hamnat utanför i tiden, tyngd av att inte höra till, less på att leva i tomrum och mörker. Livet, lär han Jokke och dennes kompis Madde, är att ha familj och vänner att dela glädje och sorg med – människor som bryr sig om och förstår.
För egen del finner han nåd hos nåjden, den gåtfulla samiska gestalt som är kontakten mellan människorna och Gud, den eviga anden.
Av allt detta har SIF:s förre regionchef Christer Ejderberg skapat en berättelse på 430 sidor, uppiffad med ett 20-tal fina illustrationer av Daniela Henninger.
Boken är tillägnad alla barnbarn och det är en ungdomsbok, men läsupplevelsen kan gott delas av äldre, åtminstone de med lite välvilligt barnasinne i behåll.
Det är en charmig och småkul berättelse, spännande och med tänkvärda inslag. Fiktionen blandas med det faktiska vardagslivet i Kiruna och gör det skojigt igenkännligt för den lokala läsekretsen och rimligen intressant och lärorikt för de mer utsocknes.
Som många Books on Demand-utgåvor skulle den ha mått bra av att finjusteras av ytterligare en korrekturrunda, men plumparna förstör inte upplevelsen. Oftast är det ett naturligt flyt i berättandet, med en lagom munter ton och väl avvägd vardagsfilosofi.