Härdad metall på scen

Gammal kärlek rostar aldrig, som bekant. I kväll återförenas progghjältarna Norrbottens Järn för en slutsåld konsert i Luleå.- 70-talet var min bästa tid någonsin, säger sångerskan Maria Rosén.

Maria Rosén har länge varit soloartist men gick in i väggen för några år sedan. "Det var ångest inför varje konsert ett tag. Jag saknade att spela med ett band igen", säger sångerskan i Norrbottens Järn.

Maria Rosén har länge varit soloartist men gick in i väggen för några år sedan. "Det var ångest inför varje konsert ett tag. Jag saknade att spela med ett band igen", säger sångerskan i Norrbottens Järn.

Foto: Kurt Engström

Kultur och Nöje2011-01-27 17:27

- Titta! Inte en näbbstövel! säger Christer Engberg när NSD hälsar på under repetitionerna inför Norrbottens Järns stora återkomst.

Annat var det förr. Över 35 år har gått sedan gruppen formerades under proggvågen på 70-talet. Göteborgssonen Ted Ström, redan känd från Contact, hade fått jobb på Norrbottensteatern och uppslukades av Luleås musikliv, med Anton Swedbergs Svängjäng som själva epicentrum.

- Jag minns att jag och Kjell Sundvall jobbade ihop med en pjäs om massmedia. Flera av låtarna på Järnets första platta kom till under den perioden, som Prinsen och prinsessan.

- Det var faktiskt Kjell Sundvall som kom på namnet Norrbottens Järn, säger Ulf "Flu" Jonsson.

"Mycket slit"
Debutskivan Drömmarnas värld blev en försäljningssuccé, även för det Luleåbaserade skivbolaget Manifest, och ganska snart var Norrbottens Järn ett vida omtalat band som turnerade över hela landet.

- Det susade kring oss, Swedbergs, Norrlåtar och så vidare, vilket delvis berodde på att mycket radiofolk flyttade till Luleå och började sända ungdomsradio. Det blev mycket åka buss. Många turnéer började med 80-100 mils resa söderut, säger Ulf "Flu" Jonsson.

- Mycket slit var det - för alldeles för lite pengar, säger Ted Ström.

Proggband?
Egentligen var de aldrig särskilt förtjusta i benämningen "proggband".

- Vi inordnade oss aldrig i det facket. Vi var ingen plakatorkester utan hade en egenart, säger "Flu".

- Vi gjorde musik med glimten i ögat. Andra var så allvarliga att de knappt tittade ut mot publiken. Dessutom hade vi en bredd musikaliskt. Jag var själv förtjust i cabaretmusik i stil med Kurt Weill, Maria hade sjungit jazz och så vidare, säger Ted Ström.

Ljusa minnen
Sångerskan Maria Rosén har idel ljusa minnen.

- Jag glorifierar kanske men det var min bästa tid någonsin. Jag är glad och tacksam för att jag som ung fick vara med om alltihopa.

Det var Ted Ström som skrev merparten av låtarna och texterna, där satiren och humorn blandades med känslosamma teman om kärlek som i balladen Jag och du.

- Jag måste prisa alla Teds låtar. Jag och du är absolut en favorit. Jag hade faktiskt med den på min egen soloskiva Flavill också, säger Maria Rosén.

- Den är nog min favorit också. Visst var det Sonja Åkesson som sa att det personliga var politiskt? säger Ted Ström.

"Kommersialismen är Gud"
Även om Norrbottens Järn undvek dogmatiska budskap fanns samtidskommentaren där. Järnet-favoriter som Konserverad gröt ironiserade över ytlig kommersialisering och korkad medielogik, medan refrängen till Samma vindar, samma dofter fortfarande klingar rätt i öronen hos alla med hjärtat till vänster.

- Texterna känns mer relevanta än någonsin! Tyvärr är det så. Se hur miljön förstörs till exempel, säger Ted Ström.

- Kommersialismen är ju Gud i dag. Det är sorgligt, säger Maria Rosén.

Kort karriär
Men trots framgångarna blev karriären kort för Norrbottens Järn, som upplöstes redan efter andra skivan 1976.

- Jag var less på att åka runt, gifte mig och skaffade barn, säger Ted Ström.

- Jag hade stor mage redan när vi spelade in Drömmarnas värld, säger Maria Rosén.

Att uppbrottet delvis berodde på kärleksgnabb eller andra interna konflikter låter de vara osagt.

- Om det var inflammerat är inget som vi vill fräscha upp minnet av i dag. Ingen som medverkar nu är missnöjd över att återses. Vi gör det här av glädje, säger Ted Ström.

"Mer akustiskt"
En första återförening skedde redan sommaren 2009, då under namnet Svensk järnhantering, och nu är det dags igen.

Ted Ström menar att allting är möjligt tack vare Hardly Still Fresh and Young, där Ulf "Flu" Jonsson numera spelar tillsammans med Dick Ask (känd från Norrbottensteatern) och Christer Engberg.

Norrbottens Järn, version 2.0, är en hybrid av de två banden.

- Annars hade det aldrig gått. I och med Hardly still fresh and young blir soundet mer akustiskt, vilket passar låtarna väldigt bra, säger Ted Ström.

Sitter alla låtar i ryggmärgen?
- Tja. Somliga av oss har haft så mycket ryggskott genom åren, så jag vet inte..., säger Ted Ström och skrattar.

En nystart?
Fyra nya Järnet-låtar utlovas och visst kommer bandet även att spela Ted Ströms komposition Vintersaga, insjungen av såväl Monica Törnell som Jerry Williams och med Stadspuben omsjungen i en klassisk vers.

- Den låten kan man inte hoppa över i Luleå. Man kan inte vrida klockan tillbaka till den tiden men det var speciellt. På Stadspuben var ju "alla" - från järnverksarbetarna via teaterprimadonnorna till männen i kostym, minns Ted Ström.

Innebär kvällens konsert början på något nytt?
- Det viskas i kulisserna, säger "Flu" hemlighetsfullt.

- Det vore kul att spela oftare än vartannat år. Vi vill få till ett opretentiöst möte med en gammal publik i en ny tid, säger Ted Ström.

Bakgrund: Luleås mest framgångsrika proggband på 70-talet. De gav ut två skivor och blev kända över hela landet. Bandet genomgick fyra-fem olika sättningar. I början av 80-talet återförenades de för att spela tillsammans en sista gång. Det dröjde till sommaren 2009 innan de spelade på nytt under namnet Svensk järnhantering

Diskografi: "Drömmarnas värld" (1975), "Järnet" (1976)

Originalmedlemmar: Ted Ström, Maria Rosén, Bo Sundberg, Ulf "Flu" Jonsson och Hasse Lindström

Sättning på fredagens spelning: Ted Ström, Maria Rosén, Ulf "Flu" Jonsson, Dick Ask, Christer Engberg, Tommy Skotte och Göran Eriksson

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!