Liv Elf Karlén är feminist, humorist och ledare för Lacrimosa, en feministisk teatergrupp och tankesmedja. På Stockholms stadsteater ger hon i sommar Kränkt – the musical, som berättar om sexism, homofobi och främlingsfientliga strömningar på nätet. Hon kryddar gärna allvaret med humor.
Hennes pjäs Balansakt handlar om tjejernas värld och framför allt steget från barn till tonåring. Det är inte alldeles enkelt.
– Pjäsen är en guide in i tjejvärlden, om att anpassa sig, hur man ska vara som tjej. Det gäller att våga skolka, röka, att man ska ha bröst och pojkvän. Men det måste vara lagom, inte för mycket och inte för litet. Annars blir man trashad, säger Amanda Dahlberg.
Det är hon och Maria Åberg som gör pjäsen på scenen med Dan Swärd som regissör. De båda unga skådespelarna känner igen sig från sin egen skoltid, när de tog steget från sexan till sjuan.
– När jag gick i sexan tyckte jag att jag var cool, vägde 31 kg och hade kompisar. I sjuan skulle allting bli så kul, men det blev jättefel. Jag fick inte ha mitt självförtroende, det var jantelagen som gällde. För grabbarna är det så annorlunda, mera handgripligt, säger Maria Åberg.
Men det är inte grabbarna det handlar om, i stället tjejerna och deras balansakt i relationerna med jämnåriga.
– Vissa repliker känns som hämtade från min egen högstadietid, säger Maria Åberg.
De båda skådespelarna beskriver hur de alltid fick veta att de var så mogna för sin ålder och därför reda att ta om hand. Killarna förväntas inte vara mogna.
Det gäller att klara sig i övergången från barn till tonår och det är balansakten. Det gäller att vara duktig i skolan, men inte för duktig. Den som är för duktig är töntig. Lagom glad, lagom självständig, lagom vacker.
– Det gäller att liksom hitta sin stil på Google, säger Maria Åberg.
Då kan det vara svårt att våga vara sig själv, men det är pjäsens röda tråd, att våga och det framställs med humor.
– Det gäller att inse att det inte är ditt fel att de coola killarna retar sig på dig, säger Amanda Dahlberg.
Regissören Dan Swärd beskriver hur pjäsen kan ge lika mycket för killarna och att det egentligen inte bara är en barn- och ungdomspjäs.
– Den fungerar också att spela för kvinnliga nätverk, säger han.
Teater Scratch kamperar nu ihop med konstnärskollektivet Galleri Syster och det märks på scenen. Konstnärerna Anja Persson och Sara Edström har skapat scenografin.