Sveriges Television står för utomordentligt public service, men på några punkter brister företaget i omdöme.
Nyligen ägnades en stor del av sändningstiden åt det kungliga bröllopet i England. Det skedde med samma inställsamma, motbjudande, underdåniga framtoning som skämde utbudet en stor del av förra året, i samband med att Ockelbo-Danne äktade kronprinsessan.
Vid Gud begrave snarast konungafjäsket! Fram för mer republic service!
Tack och lov är SVT fritt från traditionell reklam, men i de noga tablålagda mellanrummen mellan programmen tröskas tröstlösa trailrar i veckor innan serier ska starta.
Det är nästan lika enerverande som vanlig reklam.
Allt sker naturligtvis för att locka tittare och helst toppa de regelbundna publikmätningarna. Bara med populära program med höga tittarsiffror i utbudet tror sig SVT kunna få tittarna att fortsätta att troget betala sin TV-avgift, en livsnödvändighet för verksamheten.
SVT är inget kommersiellt bolag, men det ekonomiska tänkandet styr.
Frapperande och frustrerande ofta syns aktuella artister/författare/skådespelare i flera olika SVT-program inom några dagar. De kan få närmast identiska frågor dag efter dag. Det är som om SVT-medarbetarna inte tittar på det egna bolagets andra program.
Mer regel än undantag är det också att programledarprofiler är intervjugäster eller lekdeltagare i andra SVT-program än "sina egna". Det verkar ha utgått order från högsta ort att program och programledare ska lanseras på det sättet.
SVT är inte reklam-TV, men det är ett TV-bolag som ogenerat ofta gör reklam för sina egna program.
Många av programmen är gjorda efter inköpta programformat. I stället för att tänka ut egna idéer köper företagen in sådana format från annat håll. I det fallet är SVT som vilket annat idéfattigt TV-bolag som helst. Någon särskild public service-tanke går sällan att ana bakom inköpen.
Nytänkandet inom företaget tycks lika sällsynt som det goda omdömet på ett möte med Sverigedemokraterna.
Nu väntar nyinspelningar av gamla koncept som Har du hört den förut? (Jo, det har jag faktiskt!), Gäster med gester och Här har du ditt kylskåp.
Tydligen kan uttrycket "gammal skåpmat" knappast illustreras!
Nyligen uppstod en debatt om att många manliga, mögliga programledare borde bytas ut mot kvinnliga i de breda nöjesprogrammen.
I samma veva presenterades nya programserien Tack för musiken - som ska ledas av Nicklas Strömstedt. Så demonstrerar det annars så politiskt korrekta public service-företaget motsatsen till fingertoppskänsla.
Nä, hörni, ut med grabbarna. Då skulle vi till exempel slippa höra Peter Settman mala just sitt "Hörni" i Så ska det låta. Det brukar bli tvåsiffrigt antal en normal fredagskväll.
Hörni, så ska det väl inte låta?!