Utställningens titel är just vad det handlar om, ett halvete att göra och rent himmelskt när slutresultatet ligger där i handen.
– Det är ett rent hantverk och det går inte att industrialisera framställningen. Först ska ugnen stå på 1260 grader i fyra timmar, sedan sänks till värmen till 1100 grader. Då växer kristallerna ut. Sedan får man trixa med tio grader upp och ner. Det tar mycket tid och det blir mycket spill.
Det där besöket i Australien ledde till att Lotta Kvist sökte rätt på tre böcker i kristallglasyr.
– Sedan läste jag böckerna tre gånger. I juni började jag mixtra och har hållit på hela sommaren. Det här är en otrolig utmaning.
Det hon nu visar i Galleri Lindberg är som ingen annan keramik när det gäller glasyren. Ingen annan glasyr är så levande, nästan tredimensionell, den nästan svävar. Egentligen kan den inte beskrivas, den måste ses.
Med olika metalloxider har Lotta Kvist tagit fram olika färger.
– När jag började med kristallglasyren blev jag besatt av den. Och när jag väl bestämmer mig för att göra något så blir det intensivt. Jag har hållit på hela nätter med att vakta ugnen. Det händer aldrig att två glasyrer blir lika. Mycket får kastas men sedan blir jag så glad när jag lyckas. Man blir lite nördig.
Lotta Kvist har två yrken. Hon är tandläkare på halvtid och övrig tid keramiker. Hon beskriver det som två hantverk, men det där nya hantverket kristallglasyr är något alldeles extra.
– Den härstammar från Kina och Asien långt tillbaka i tiden, kanske 1000-talet. Sedan återkom den i Europa under slutet av 1800-talet under Art Nuoveau-perioden. I Sverige finns det bara två-tre som håller på med detta och inte många i övriga världen.