Från tro till renskötsel
Nattfestivalen i Korpilombolo har dragit igång. I går invigde Lars Levi Sunna och Thord Nilsson var sin utställning i Medborgarhuset. Och även om de båda har vitt skilda uttryckssätt tar de båda på sitt sätt avstamp i den samiska kulturen.
Foto:
Till sist var han redo att slänga projektet i papperskorgen, men skickade det ändå till biskop Rune Backlund. Och han blev intresserad av projektet som handlar om den samiska trons vandring från naturtro till kristendom.
- Backlund frågade mig hur mycket pengar jag behövde och jag sa att jag behövde pengar till material. Det fick jag och hela projektet har kostat ungefär 600 000 kronor, säger Lars Levi Sunna när han står framför sitt verk i Medborgarhuset i Korpilombolo.
- Jag brukar kalla det för en form av avlatsbrev. Kyrkan har bett om syndernas förlåtelse för sina gärningar mot samerna och att Backlund stödde projektet med pengar var den konkreta handlingen för syndernas förlåtelse, säger Sunna.
Från forntid till evigheten är uppdelad som en slags triptyk, med den samiska naturtron till vänster, representerad av de mest centrala gudarna, Maadeteraahka, Saaraahka och Jueksaahka med trumman som fond. Där emellan ses en stor snidad relief med en båt som färdas över mot den kristna tron. Men det är långt ifrån en okomplicerad bild han ger.
- Det som finns kvar av den gamla tron och dess offerplatser är spillror. Och de platser som har fridlysts med en skylt har fått sitt skydd först efter de plundrats av museer och institutioner. Det är sorgligt att säga, men så är det.
Den tredje delen av triptyken har varit provocerande för en del att se, berättar Sunna. Där växer en trädstam som blir till ett kors genom skinnet på en nåidtrumma.
- Jag lägger ingen värdering i det, utan beskriver historien hur som den är. Vi har bara fragment kvar av den gamla naturtron och det är omöjligt att på allvar gå tillbaka till naturreligionen eftersom vi inte lever på det viset. Men den kan vara en inspiration för oss idag, säger Sunna.
Intill Lars Levi Sunnas utställning kan man också så Thord Nilsson dokumentära fotoutställning om Ängesåns koncessionssameby. De flesta bilderna är tagna i början av 80-talet. Och många bilder handlar om familjen Pokka från Juoksuvaara.
- Det är ju lite speciellt med koncessionssamebyarna och det finns mycket att berätta om dem. Det var först 1928 som de legaliserades och 1971 likställdes de med andra samebyar, men fortfarande ligger koncessionsbyarna under länsstyrelsen, i stället för att ligga under samma myndighet som de andra samebyarna, säger Nilsson.
De bilder som finns på utställningen visar mycket ur renskötselns vardag och gemenskap. Samtidigt undrar Nilsson hur det ska gå i framtiden för renskötseln.
- Historiskt sett är det här renland, men det är besvärligt idag. Skogsbruket har stor inverkan, men förhoppningsvis överlever renskötseln.
Så jobbar vi med nyheter