Det är mindre än ett år sedan myndigheten för kulturanalys föddes, något som avspeglas i den första av myndighetens återkommande analysrapporter - Kulturanalys 2012 - som nu har överlämnats till kulturministern.
Målet är att analysera genomslaget av den statliga kulturpolitiken, men också att uppmärksamma regeringen på när kulturpolitiken inte fungerar.
Den första stora frågan är regionaliseringen av det statliga kulturstödet, den så kallade samverkansmodellen.
- Modellen har än så länge bara prövats av fem regioner i ett år. Det är av naturliga skäl svårt att se de långsiktiga effekterna som vi fått i uppdrag att redovisa, säger Clas-Uno Frykholm, direktör för analysmyndigheten, men tillägger att många av de farhågor som fanns inför genomförandet inte har besannats:
- Man är överens om att dialogen har fungerat bra. Kulturen har också hamnat på den regionalpolitiska agendan. Den största besvikelsen handlade om att det inte tillfördes mer pengar in i modellen.
De närmaste åren ska myndigheten bland annat kartlägga hur kulturen finansieras utöver de offentliga medlen - kunskap som i dag saknas - samt se över jämställdhet och mångfald inom kulturen.
I rapporten tittar ni bland annat närmare på hur den ekonomiska krisen påverkat kulturpolitiken i ett antal länder, och redogör för en EU-rapport om synen på kultur - är inte det frågor som kulturdepartementet redan bör känna till?
- Det är möjligt, jag tror det är väldigt olika beroende på vem som läser rapporten. Vi tyckte det var viktigt att ändå ge en bild, dels för att sätta in vårt eget arbete i ett större sammanhang, dels för att förmedla vår bild till regeringen, säger Clas-Uno Frykholm.