Riktigt minnesgoda läsare vet nog att 1921 firade Luleå stad sina 300 år efter stadens grundande. Så skedde inte bara i form av en hejdundrande minnesutställning på Gültzauudden. Dessutom satsade privata sponsorer sammanlagt 300 kr till en arkeologisk utgrävning vid Gammelåkern i Björsbyn. Nu skulle Lulebygdens medeltida historia utforskas! Därmed genomfördes ”den första totalundersökningen av husgrunder i hela Norrland.”
Så läser man i Lars Liedgrens och Ingela Bergmans uppsats i tidskriften Fornvännen nr 110/2015. Redan rubriken är lång och sakligt innehållsrik, nämligen ”Gustaf Hallströms utgrävning 1921 av en senmedeltida gård i Björsbyn utanför Luleå i Norrbotten.” Och resultatet, om vi går direkt till detta? I Björsbyn vid inseglingen till Gammelstad via Bensbyn och Sinksundet låg husgrunder samt en källare. Grunderna var försedda med eldstad och således bostäder. Den största om ca 15 x 7.5 m motsvarar rätt väl en nutida Norrbottensgård.
Vad man undersökte var jordlagren i golvnivå. Där hittades järnföremål som bultlås med nycklar, hästskosöm och hästskor och ett tjugotal knivar. Av keramik förekom trefotsgrytor liksom delar av köks- och bordskärl förutom ett stengodskrus tillverkat i Rhenområdet. Vidare fanns skärvor av glasbägare samt fönsterglas. En helt annan fyndkategori var fyra silvermynt daterade till mellan 1396 och 1503. Slutligen tillvaratogs nära 10 kg djurben som visar dåtidens mathållning. Om boskapsskötsel talar ben från nöt, får/get och svin, om konsumtion av vilda djur vittnar istället ren och säl.
På det här sättet kan vi rekonstruera en gård, låt vara inte en fullständig sådan, då tillhörande ekonomibyggnader saknas. Där fanns fyra hus och en större källare. Det gällde timmerhus där det förekom glasfönster liksom eldstäder med inslag av tegel. Dateringen sätts till 1400- och 1500-talet, ja även 1600-talets början. Likaså kan det röra sig om en birkarlagård, eller något av en köpmannagård.
Mycket av detta liknar den historiska bondebebyggelsen i Norrbottens kustland. Nära till hands ligger att jämföra med förteckningen över Älvsborgs lösen 1571, där enskilda gårdar i hela landet redovisas beträffande kreatursbestånd och metallinnehav. Björsbyn bestod den gången av fem gårdar som var påtagligt rika likt grannarna i socknen. En Björsbybonde kunde då äga 10 kg mässing och 19 kg tennföremål. Detta antyder ett välstånd liknande det som avslöjades genom utgrävningen 1921.