Räfven är ute på Sverigeturné för att marknadsföra sin nya skiva Next time we take your instruments!. Skivan är gruppens första studioalbum.
– När vi spelade in skivan stängde vi in oss i en stuga i Orust, men vi är fortfarande ett liveband först och främst, säger Martin Nurmi, som spelar saxofon i bandet.
Räfven bildades 2003, under protesterna mot USAs krig i Irak. Ändå vill Martin Nurmi inte beskriva det som ett politiskt band.
– Vi är inte politiska annat än i frågan om öppna gränser. Därför väljer vi att spela ideellt när till exempel Ingen människa är illegal ordnar en fest.
Som utpräglade gatumusiker antog medlemmarna ett manifest; inga skivor, inget gage och ingen medlem fick spela något instrument som den behärskade.
– I början var bandet mycket lösare sammansatt. Vi ville bara ha kul och tackade ja till allt under första sommaren. Nu har vi brutit mot alla regler som vi satt upp. Vi kan visst inte ens hålla våra egna gränser.
Övergången från gatan till studion kom naturligt för medlemmarna.
– Vi hade nog inte orkat hålla på om vi blivit bortkörda hela tiden, vilket vi blev ibland när vi spelade på gatan. Tack vare att vi fått många spelningar har bandet fått en fastare form. Nu är vi åtta räfvar som spelar.
De flesta i Räfven är heltidsmusiker och spelar även i andra band. Musiken är en slags folkmusikhybrid och låtarna har titlar som Bocka-Pärs friluftsdag, Snokvalsen och Kråksången.
– Vi gillar djur väldigt mycket. Det råkar vara ett intresse som vi alla har gemensamt, säger Martin Nurmi.
Inför spelningen i Luleå ser han fram emot att spela med umeå-bandet Glesbygd’n.
– Jag har aldrig spelat med Glesbygd’n. Det blir som två hundar som nosar på varandra. Jag tror att det blir en lysande kombination. De är mer åt reggae-hållet, medan vi spelar mer humpa-bumpa. Det blir mycket dans, mycket fest och glädje. En härlig förälskelse, säger Martin Nurmi.