Flest språk i Norrbotten
Språk som kultur, kultur som språk. Alla olika regioner med minoritetsspråk har olika sätt att bevara och utveckla sina speciella språk och kulturer. I Barcelona skapas ett språkens hus för alla språk i världen. I Norge har Ole-Henrik Magga i 30 år utvecklat och forskat i samiska språk. I Norrbotten har vi en lag som ger samiskan, meän kieli och finskan en speciell ställning.
Medborgarna i de kommuner som ska ha service, på ett eller flera minoritetsspråk, ska behandlas lika, säger Beatrice Nordin. Hon arbetar tillsammans med Norrbottens kommuner på Kommunförbundet.
Foto: Bengt-Åke Persson
- Språket är en nyckelfråga, säger Neasa Ni Chinnéide, generalsekreterare för den europeiska miniritetsspråkskontoret.
- Det öppnar ett fönster till nya kulturer och samförstånd, säger Farid Mukhamtshin, ordförande för utbildning och kultur för tatarerna i Ryssland.
Professor Ole-Henrik Magga berättar att förr såg majoritetssamhället språken som blommor, blommor som slog ut och sedan dog.
- Men språkens öde bestäms av hur vi handlar. Det måste finnas en "marknadsplats" där vi har användning för minoritetsspråket. Det måste finnas nischer där språket är nödvändigt.
Ole-Henrik Magga varnar för att skapa geografiskt begränsade rättigheter.
- Det kan sluta med att barnen inte får undervisning för att de bor på fel plats.
I Sverige och Norrbotten har politikerna skapat minoritetsspråksregler för kommunerna. I Norrbotten ska medborgarna beroende på var de bor få kommunalservice på tre minoritetsspråk. Kommunerna har skyldighet att ha äldrevård, förskola och kunna besvara medborgarnas frågor på minorietetsspråk.
- Vi har en utbredd flerspråklighet i länet, säger Beatrice Nordin, kommunförbundet.
- Det är viktigt att våra språk får status. I Jokkmokk har kommunen skyltar på svenska och två olika samiska språk. Det ger medborgarna en information om att de är välkomna att använda sitt språk i kommunhuset.
Både barn och gamla behöver möta sitt modersmål. De unga i förskolan. De äldre i vården.
- När vi blir äldre behöver vi vårt modersmål för att känna oss trygga.
Kommunerna i Norrbotten har svårt att få tag på auktoriserade tolkar på de tre minoritetsspråken
- Vi har engagerat Kammarkollegiet som kommer upp till Luleå för att examinera översättare och tolkar i vinter.
Kommunförbundet har också tagit initiativ till att de broschyrer, som kommunerna har om bygglov och annat som produceras för hela landet, ska översättas.
- Det gör minoritetsspråken auktuella på en nationell nivå.
Beatrice Nordin väntar på att den film som görs om minoritetsspråken i kommunerna ska bli klar.
- Den visar positiva bilder av människorna och deras språk. Den ska visas för beslusfattare i kommunerna.
Målet är att kommunerna i Norrbotten som har skyldighet att ha service på de tre minoritetsspråken ska behandla medborgarna lika.
Så jobbar vi med nyheter