Fast i livets plockepinn
Mjukismannen Oscar bryter samman. Med "Mäktig tussilago" har Maja Lundgren skrivit en samtidssaga om en svårt trängd idealist. Inte heller kvinnorna ger honom sitt stöd.
Foto: JOHAN ENGMAN / SCANPIX
- Nu måste jag betona att det är väldigt sällan det händer. Jag har någon gång uppsökt psykiatriker och blivit hemskickad utan vare sig diagnos eller medicin, för när man kan resonera kring det, vilket jag kan, är det inte riktigt galenskap.
Maja Lundgren talar precist, lite med samma studs och klara konturer som när hon skriver. Med Mäktig tussilago har hon författat en poetisk roman med mycket av det goda humör och den humor som fanns i Pompeji.
Med självbiografiska Myggor och tigrar däremot skrev hon sig fri från kulturetablissemanget, säger hon. Hon tror inte att hennes bok ändrat något i sak, men känner sig inte längre delaktig själv. Däremot håller hon nogsamt koll på hur boken används i debatten. Om någon kallar den roman slår hon ner som en hök. Det hon skrev var sant.
- Ännu mer obehagligt än att bli kallad galen var när folk försökte göra boken rumsren genom att säga att det här är skönlitteratur och att inom den får man göra vad som helst. Det får man inte.
- Om man ger sig in i något sådant här måste man kolla i dagböcker och försöka vara nära sitt minne. Resten blir ens egen upplevelse och tolkning, ibland kan man verkligen se att det är jag som är problemet.
Mäktig tussilago är inget svar på de amatördiagnoser hon fick ta emot efter den förra boken. Maja Lundgren säger sig ha funderat på tokerier längre än så. Huruvida hennes huvudperson Oscar verkligen är galen, eller bara spelar, är inte helt klart tycker hon själv.
- I Oscars fantasivärld ingår ny fysik och kaosteori. Han funderar över hur en fjäril på Island kan orsaka en storm långt långt borta och det går hand i hand med storyn, man vet inte vilken av de här händelserna i det förflutna, små eller stora, som orsaker stormen i hans inre.
Oscar är en feministisk medelklasspappa, före detta punkare. Han skriver på en hopplös avhandling om en skotsk häxa och försörjer sig som personlig assistent. Alla klagar på honom, utom hans blöjbarn och den nästan stumma kvinna han hjälper. Hans sambo finner deras ordlösa umgänge perverst.
- Det tas för givet att han har ett skitjobb och ingen kan fatta hur han kan sjava vidare med det där.
"Livsplockepinn" kontrar Oscar snabbt, när hans läkare vill diskutera livspusslet.
- Med livspussel tänker man sig karriär, familj, och fin bostad. Jag är absolut ingen motståndare mot kärnfamilj och det borgerliga livet, men man måste inte leva så. Det blir ungefär som att om man inte har allt det där så fattas det en pusselbit, och så tycker jag inte man kan se det, säger Maja Lundgren.
Liksom i tidigare böcker kryddar hon sin berättelse med antika referenser. På hexameter har hon sprängt in historien om John F Kennedys bortglömda syster, Rosemary Kennedy som vid 23 års ålder lobotomerades. Familjehemligheten har först på senare år blivit omskriven, inte minst sedan Rosemarys dagböcker visat att hon knappast var förståndshandkappad. Däremot var hon sexuellt utlevande, precis som sina bröder.
Oscar är engagerad i hennes tragiska öde. När hans gamla tjejkompis utser Jackie Kennedy till sin kvinnliga förebild ger han upp sin stora tilltro till kvinnorna.
- Jag har träffat dem som verkligen beundrar Jackie Kennedy och jag har så svårt att förstå det. Jag tycker hon är sorglig. Den idealiska frun som ser genom fingrarna med otroheten, säger Maja Lundgren.
Hennes Oscar är lärd, ibland klok men också fanatisk. Smärtans flod, Acheron i den antika mytologin, är referenspunkten när han berättar om sitt sammanbrott. På middagen med kompisarna från förr är det "Acherons pratskum" som utlöser krisen.
- Dösnacket, förtydligar Maja Lundgren.
Allt är inte solklart. Men liksom Oscars psykiatriker älskar hon att lyssna till det han säger.
Så jobbar vi med nyheter