Fascinerande musikaliskt möte

KONSERTPajala-Tatawin (Amina Annabi, Erling Fredriksson, Jan Johansson, Alexander Lindgren och Lars Paulin)Kulturens hus, LuleåOnsdag 13 maj

Foto: Patrik Boström

Kultur och Nöje2009-05-14 06:00
Som en ökendjinn sveper Amina Annabi in på scenen i en röd fotsid klädnad och lång, skir sjal. Det står i sin tur i kontrast till andra halvan av Pajala-Tatawin - de norrbottniska männens modest blå murarskjortor och svarta skinnbyxor.
Men mötet mellan den arabiska kulturen och den tornedalska handlar förstås inte bara om människor - det handlar också om musik.
Pajala-Tatawin blandar och ger ur både den karga, jordiga folkmusiken från norr, den för oss exotiska hettan från Marocko och ibland också från den franska chansonen. Det är instrumentens klanger som får slå an tonen, men först och främst rytmerna och tonfärgningarna.
Amina Annabis vackra stämma klingar ut i underbara, långa effektfulla röstexperiment, melankoliska och vemodiga drillar och glissandon.
Det låter svårt, men hon är så skicklig att det verkar enkelt.

Men Pajala-Tatawin har förstås inte bara hämtat ur folkmusiken från respektive platser. De mixar också in moderna effekter och andra musikstilar. Och med det blir det en konsert där ingen låt är den andra lik; vi hittar spår av allt från stompig polka till suggestiva, meditativa tongångar, popbeats, rockriff, finstämda visor och mustig klezmer.
Det är som om inte bara den marockanska och tornedalska musiken kokat ner i en smältdegel - utan också så mycket annat.
Det fungerar fint - mesta delen av tiden. I bland - och det kan kanske bero på att nybildade Pajala-Tatawin ännu inte riktigt "landat" i någon slags musikalisk identitet - känns det dock lite svävande och sökande. Kanske också emellanåt lite krystat - "multi-kulti" för sakens skull. Men till största del är ändå Pajala-Tatawins konsert ett fascinerande möte mellan kyla och hetta, och två gedigna musikkulturer där något helt nytt kan springa fram genom mötet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!