Hon talade brittisk engelska. Visst var hon lite oförklarligt trevlig, och nog var det lite konstigt att hon frågade var jag kom ifrån och sånt. Och dessutom vad jag skulle göra till kvällen, och att hon sedan föreslog att vi kunde ses på den-där-baren. Förmodligen hette den Tre Lättlurade Män.
Dum som jag var tänkte jag: Varför inte? Och avslöjade därmed min svaghet i anden, för kvinnan. Speciellt när hon avvek från standardbeteendet – att verka avvisande och obrydd.
Vad denna krönika handlar om? Ja, eftersom jag har ett obotligt intresse att vända på omeletten och undersöka andra tolkningar kan jag bara komma fram till en slutsats. Det här är ju – vad ingen verkar ha tänkt på betydelsen av – vad män råkar ut för.
Kvällen kom, och tiden då vi gjort upp att träffas. Jag hittade gathörnet, gick mot bardisken och beställde en öl, förde sedan glaset till munnen och fick lite skum i mustaschen. Sedan samlade jag mod till mig och mer oblygt tittade till vänster, och sedan till höger, för att se om hon var där. Det var då det gick upp för mig hur urbota korkat alltihopa varit från början till slut.
Egentligen pågår samma sak, många år senare nu anno 2016. Det plingar till på Skype. Ett meddelande från en Tracy eller Ashely. Samma sak händer:
”Hello handsome.”
Lismanden. Det är väl meningen att jag ska bli smickrad. Igen. Se möjligheten att ta en öl på den numera digitaliserade baren Tre Korkade Gubbar.
På Facebook – som jag kommit att hata allt mer men inte riktigt har socialt patos nog att lämna...än vill säga – dyker Ashley, Tracy och Stella (och allt vad de heter) upp med med jämna mellanrum. Vänförfrågningar och sedan smicker:
”Hello handsome!” Om och om igen. Samma skit.
Unga damer i utmanande klädsel och upptryckta bröst i öppet dekolletage.
Vad förutsätts? Att jag ska klicka på godkänn, smacka och dregla.
Jag tittade alltså åt vänster, och sedan till höger...och såg då de andra männen sitta där med samma trevande, blyga blick. Vi var väl en fem-sex stycken dumskallar.
Nej, det var inte besvikelse jag kände. Bara en slags tom förnedring. Som om jag var smutsig. Och framförallt korkad som låtit mig lockas in i denna falska gränd.
Far åt helsike alla hello-handsome-töser.
Jag ställde ner den öl jag knappt smuttat på, reste mig från barstolen och gick därifrån. På jakt efter en lokal taverna. En plats där man slipper dessa trakasserier.