Fadern, sonen och memoarerna

George W. Bush är aktuell med anledning av sina memoarer, vilka han ägnat en bok åt redan, på 90-talet. När det gäller USA:s presidenter och att skriva om sina liv, så kan man sätta ett frågetecken för hur mycket av det som får plats i en sådan bok verkligen är presidentens litterära egendom. Bush var ju presidentkandidaten som ansåg att Gud talade till honom och bad honom kandidera. Har man en så direkt linje till den Allsmäktige, så är man kanske också Hans förlängda arm på jorden.
Jag tänker att det finns vissa likheter mellan Bush memoarer och Vår Herres egna. Båda utgår från att de skapade världen och allt som finns i den, som om de hade copyright på storpolitiska händelser i både krig och fred, naturkatastrofer, finansiella upp- och nedgångar, global uppvärmning, etcetera.
En till likhet är att ingen av dem tar personligt ansvar när något går snett.
Rent utgivningstekniskt finns det också likheter, eftersom både George W. och Gud Fader ger ut i två volymer, låt vara att den senares kan betraktas som en samlingsvolym i två delar, medan Bush har fler bokpärmar. Båda upphovsmännen har spökskrivare och medhjälpare på förlaget, vilket man får förstå. Är man upptagen så är man, och måste delegera.

När det gäller marknadsföringen av memoarerna har Bush en nackdel eftersom han själv måste resa runt och göra uppläsningar. För Gud, med alla sina ombud, så sprids ju verket lättare. Å andra sidan kan inte Herren söka inträde i Författarbundet, eftersom Bibeln rent tekniskt bara är ett verk, och det krävs minst två. Den litterära kvaliteten kan också ifrågasättas, vilket gör att Han får klara sig utan fackförbund. Så det kan vara hugget som stucket vem som har den mest fördelaktiga författarrollen av de två.
Nu är ju Bush förvisso inte president längre, medan Gud är så vitt jag vet fortfarande i ämbetet, och där skiljer det sig mellan deras författarambitioner. Bush kanske planerar en trilogi om sig själv, medan Han än så länge verkar nöja sig med del ett. Fast det borde ju ha hänt en del på ett par tusen år, som skulle räcka åtminstone till en bok med mjukt omslag.
Avsaknaden av nya originalverk kan förklaras av att det finns en möjlighet att Gud numera skriver under pseudonym. Gick det att lista ut vem som var Lars Kepler borde George W:s rätta identitet gå att knäcka. Amen.