– De ryskspråkiga i Baltikum är inte någon enhetlig grupp. En del längtar till Sovjet, andra gör det inte. En del har anpassat sig till den nya verkligheten, andra känner sig utstötta av samhället, sammanfattar Kalle Kniivilä sin mycket läsvärda bok ”Sovjets barnbarn”.
Få ryskspråkiga, som har olika bakgrund och livsförhållanden, vill flytta till Ryssland. Ofta lever de åtskilda från övriga balter. De har vant sig att bo i Baltikum och tycker sig ha bättre levnadsförhållanden där, även om många upplever sig som andra klassens medborgare. Deras lojalitet till hemländerna har ifrågasatts. Kniivilä bedömer att få skulle vara potentiella femtekolonnare i händelse av ryskt militärt angrepp.
En miljon är rysktalande, vilket gör dem till en av de största minoritetsbefolkningarna i EU. De flesta finns i Lettland, 34 procent av befolkningen, och i Estland, 30 procent. I Riga är 50 procent rysktalande och i Tallinn 47 procent. Efter självständigheten återgick Estland och Lettland till medborgarlagarna från tiden före sovjetiska ockupationen 1940, som senare modifierats något. Andelen icke-medborgare respektive ryska medborgare i de två länderna är 6,5 och 6,9 procent, cirka 170 000 personer, respektive 14 procent och 1,9 procent, drygt 300 000 personer. Många äldre klarar inte lagens krav om att kunna estniska respektive lettiska. Andra har inte brytt sig om att ändra medborgarskap.
I Litauen är bara 7 procent av befolkningen rysktalande, och där blev alla som bodde i landet vid självständigheten i september 1991 automatiskt litauiska medborgare.
Kniivilä har rest från Narva i Estland i norr, där 95 procent är ryskspråkiga, till gränsen mot Kaliningrad i söder. Han har intervjuat ryskspråkiga inte bara i huvudstäderna, utan också i andra orter som Daugavpils i sydöstra Lettland där 79 procent är ryskspråkiga, och Visignas i Litauen nära vilande kärnkraftverket Ignalina där mer än 80 procent är ryskspråkiga.
De yngre lär sig de inhemska språken. Motvilligt tycks föräldrarna ha accepterat att undervisningen på ryska minskat. Krav på att göra ryska till andra officiella språket har avvisats.
De ryskspråkiga anser att mera borde göras för att förbättra deras situation som tillgång till arbete, rätt att använda sitt språk, mer stöd till rysk kultur och respekt för firande av Segerns dag 9 maj då andra världskriget slutade – som balter förknippar med ockupationen. Många ser på den propagandistiska ryska stats-TV:n. Detta har skrämt myndigheterna som i alla länder utökat tiden för ryska program i TV, inte minst nyhetsförmedling.