Ett inbjudningskort skrivet med hjärtat

"Jag var bergtagen", skriver Mats Gärling kring minnet av första gången han befann sig i Aktse. Året var 1972 och Gärling var där i ett kompani av fallskärmsjägare.
Trettiosju år senare är hänförelsen kvar över platsen i Rapadalens nynning, nästgårds Sareks nationalpark. Det förstår man omgående när man läser Aktse - på nio rökars håll.
Aktse betyder nio på samiska. Men frågan varför det är så, har så många svar att författaren helt enkelt tycks ha bestämt sig för renskötare Johan Rassas förklaring att Aktse är beläget "nio rökar från Jokkmokk". Och i det sammanhanget är varje rök lika med en bosättning/by.
Det av fjällturister numera välbesökta Aktse har en historia som domineras av samesläkten Länta. Ända sedan Pehr Amundsson, kallad "den förre Länta",1829 slog ned sina bopålar i området och till relativt sent 1900-tal.
Den egentligen sist boende på fjällhemmanet var storjägaren Sigurd Länta.En person utan vilken det knappast blivit någon bok, enligt Mats Gärling som tidigt stiftade bekantskap med "trappern" som bland annat förkastade veteskapens förklaring till platsens säregna utseende.

Fjällklippan Skierfe, berget Nammásj eller Tjahkkelij var enligt Sigurd Länta inget som skapats av inlandsisens rörelser, utan av..., ja det är slående hur den samiska mytologin var levande hos många av dessa hårt arbetande människor vid porten till Sarek.
Storsamhällets, kristendomens och av den omvända personers påverkan till trots.

Autodidakten Gärling varvar historia med tips för turisten, för att sedan slå om och bli naturlyriker. Och han när ett bildspråk av poetisk kvalitet. Hemmaplan är dock bilden, konstnär som han titulerar sig.
I Aktse - på nio rökars håll illustreras texten av Gärlings blyertsteckningar, i synnerhet på personer ur släkten Länta. Men personporträtten varvas också med teckningar på djur av olika slag.
Och det unika Lájtávrredelat med dess rika djur- och naturliv har satt bestående spår hos konstnären, nu boende i Stjärnhov i Södermanland.
Däremot var han alltid ambivalent när synen på vilda djur kom på tal under de många besöken i Aktse med omnejd. Stadsbon Gärling måste då gå på tå för att inte stöta sig med samernas syn att en bra varg är en död varg. Det var intet nytt, men kontrasten blev extra tydlig "på plats".
En viktig källa i boken är muntliga berättelser. Det finns förstås svagheter i detta då minnet är nyckfullt och vad som sägs inte alltid kan styrkas. Styrkan är dock dess levande karaktär. Och mixad med bokens "otryckta" och tryckta källor blir det en bra och trovärdig helhet.
En helhet som heller inte väjer för problem och motsättningar mellan de två grenarna av samesläkten Länta, i släktskissen benämnda Sluntagrenen och Nåjdgrenen. Motsättningar, som när de uppkommer, kan bottna i synen på religionen eller avspegla skiljda synsätt på turismen och med det kampen att bevara det gamla eller bejaka det moderna.
Aktse - på nio rökars håll är ett sorts 232 sidor långt inbjudningskort. Skrivet med hjärtat och, tror jag, fri från påverkan av Svenska Turistföreningens ekonomiska intressen.

Ett inbjudningskort skrivet med hjärtat

BOKAktse - på nio rökars hållMats GärlingOrd&Visor förlag