Etnologen Kerstin Kuoljok kommer ut med ny bok
Etnologen Kerstin Eidlitz Kuoljok, bosatt i Jokkmokk, kommer nu med sin elfte bok - "Bilden av universum bland folken i norr".
Foto: Bengt-Åke Persson
- Jag sökte efter alternativ till vårt västerländska sätt att leva och tänka. Det hade ingenting med äventyrslust eller exotism att göra, utan jag letade efter människors villkor och hur man klarat av att leva under svåra förhållanden. Det är lite sorgligt att samer och andra urbefolkningar framställs som något exotiskt och främmande. Det skiljer människor med olika etnisk tillhörighet åt, fast människorna på jorden egentligen har mycket gemensamt och det kan finnas stora skillnader mellan människor som har samma etniska tillhörighet och stora likheter mellan människor som har olika etnisk tillhörighet.
När Kerstin Kuoljok började forska i ämnet upptäckte hon svårigheter.
- Redan som uppsalastudent på 1950-60-talet var jag irriterad på forskningen i Sverige om samerna. För att inte råka illa ut så ägnade jag mig då mest åt nordsibiriska folk. Då slapp jag kritisera och bli kritiserad för att jag ifrågasatte. Men nu törs jag.
Bilden av universum tar upp både konkreta bilder som rör universum och föreställningar om det. De konkreta bilderna finns på samiska och sibiriska folks trummor och i teckningar gjorda av schamaner och annan lokalbefolkning. De är också förklarade av dem som gjort dem eller av andra som väl kände till den lokala traditionen.
- Min idé är att man kan förstå bilder på samiska trummor bättre om man går till det rika material som finns från nordsibiriska folk. Etnograferna bedrev fältforskning bland dem under hela 1900-talet och gör det fortfarande, säger Kuoljok.
Men den forskning som bedrivits om samerna har inte många förstahandskällor. Bara två trummor är beskrivna av dem som använt dem.
- Beskrivningarna av samernas religion bygger ofta på bekännelser som kom fram under hot om straff, också dödsstraff. Då sa man nog inte vad man tänkte. Dessutom var det vanligt att barn som tvångshämtats och satts i skola lämnade uppgifter. Det var lättare att få ut något ur dem än ur vuxna.
- Man har under begreppet "samisk religion" plockat in föreställningar som inte alls har med religion att göra, som till exempel föreställningar om världen och universum och om människan och hennes förhållande till djuren. Jag föredrar att kalla det för livssyn och inte för religion. Den livssynen var och är inte styrd av kyrkan och dogmer utan står nära människans vanliga vardagsliv.
- Dessutom har man använt samma källor gång på gång, det vill säga mest prästers och missionärers beskrivningar av deras religion. Det är självklart att det måste bli missförstånd, inte minst på grund av de olika språken. Forskare har stött sig på varandra, och om något upprepas många gånger blir det lätt en sanning. Så konstruerade man fram "den samiska religionen" som om det fanns dogmer och som om alla samer trodde på samma sätt. När man sedan inte hittade den samiska religionen i levande livet så förklarade man det med att den dött ut, i stället för att fråga sig om forskarnas bild av den var fel.
Så jobbar vi med nyheter