Ensamhet och gemenskap
Att tro på arbetarrörelsens kollektivistiska ideal och samtidigt välja ett av världens mest ensamma yrken har inte alltid setts med blida ögon - något som de båda arbetarförfattarna Rudolf Värnlund och Eyvind Johnson blev varse.
Foto: FLT-PICA
Men nu kommer journalisten och litteraturvetaren Jimmy Vulovic med en doktorsavhandling där han behandlat Eyvind Johnsons och Rudolf Värnlunds författarskap med utgångspunkt i deras tankar om ensamhet och gemenskap. En stor del av källmaterialet utgörs av författarnas privata brevväxling mellan varandra.
- Jag har alltid varit intresserad av arbetarlitteraturen. Kanske är det för att jag själv kommer från arbetarklassen och att min morfar introducerade författare som exempelvis Dan Andersson för mig, säger Jimmy Vulovic.
Avhandlingen berör de båda författarnas romaner och brevväxling under mellankrigstiden.
- Att det blev just den perioden grundar sig på att det var en tid då väldigt mycket omvälvande saker hände. Ofta kan man se vissa tendenser under just sådana epoker - exempelvis att människor börjar fundera mycket på individ kontra kollektiv.
Rudolf Värnlund och Eyvind Johnson var inga undantag. I sina böcker berättade de om svårigheterna att komma från arbetarklassens kollektivistiska ideal för att sedan söka sig till ett individualistiskt samhälle. I deras egna fall handlade det om ett av världens mest ensamma yrken; författarskapet.
- Jag tror inte att det var signifikativt enbart för arbetarförfattare, utan det var en ofta återkommande tematik i mellankrigstidens litteratur. Men speciellt tydligt blir det hos arbetsförfattarna. Både i Rudolf Värnlunds och Eyvind Johnsons litteratur blir det tydligt att de slåss på två fronter. De slogs mot den borgerliga offentligheten där de inte släpptes in för att de inte var "fina" nog som författare, men problematiserade också avståndstagandet som de mötte från arbetarkulturen. De sympatiserade med arbetarrörelsen men hade samtidigt valt ett individualistiskt yrke bortom kollektivismens ideal, vilket inte alltid gillades av arbetarrörelsens kritiker.
"Det kan tyckas inkonsekvent att inse ensamheten och samtidigt tro på gemenskapen" skriver bokförlaget Carlsson som kommer att ge ut avhandlingen under titeln Ensamhet och gemenskap i förvandling. Men som Vulovic skriver; livet är sällan en fråga om antingen eller.
I sin starka vänskap fann Rudolf Värnlund och Eyvind Johnson stöd. De vittnar den omfattande brevväxling som Vulovic tagit del av om.
- I sina brev diskuterade de ofta ensamheten kontra gemenskapen, individen kontra kollektivet, eftersom de båda var oerhört medvetna författare. De formulerade sin strid och gav varandra stöd. Genom breven kan man se vad som försiggår i kulisserna, samtidigt som deras böcker naturligtvis är det centrala i avhandlingen, säger Vulovic.
Så jobbar vi med nyheter