En räddningsinsats för kulturarvet
När skogen i Bodträskfors brann förstördes stora arealer virke. Men även det som låg under marken drabbades av elden. Nu genomför Norrbottens museum räddningsutgrävningar i området.
Foto: Kurt Engström
Men den hastiga skogsavverkningen fick också konsekvenser. Bland annat blottlades stenåldersfynd då markvegetation och torv schaktades bort. Nu genomför Norrbottens museum en räddningsgrävning vid dessa boplatser för att bevara de fynd som inte längre skyddas av naturen. Risken är att fynd och värdefull information förloras där jorden under torven exponeras.
- Det här är stenåldersplatser som inventerades 1991 och när vi var här 2007 såg vi att fynd låg fritt och vi var förvånade över att det var så mycket, säger Åsa Lindgren som är ansvarig för utgrävningsprojektet som finansieras av Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet.
Räddningsutgrävningen har också givit en oväntad bonus. Intill de kända boplatserna har man hittat en helt ny boplats, alternativt att den intilliggande boplatsen är väsentligt mycket större än vad man tidigare känt till.
Lindgren uppskattar att boplatsen som de gräver vid just nu är runt 7000 år gammal och på den tiden var havsanknuten.
- Det finns inga anläggningar eller hus här, utan det vi hittar är stenredskap och brända benrester. Det är vad vi arkeologer kallar en "boplats utan synlig anläggning". Men maskinerna har gjort att marken är väldigt omrörd och ben och organiskt material förstörs om de ligger ytligt som det gjort här, säger Lindgren och visar spikar som slagits ner i marken.
Där finns en flisa, som är mikroskopisk för en lekman, men som för en expert berättar en hel del.
- Det finns mycket brända ben här som kan ge dateringar via kol-14 metoden, men också avslöja vilka djur människorna ätit och jagat, vilket också kan berätta vilken tid på året som de varit här. Jag tror att det kommer att bli hyfsade analyser av det här materialet, säger Lindgren.
I bakluckan på bilen ligger en hel back med fynd. En del material är svårt att tyda för en lekman, medan annat är mer begripligt. Till exempel finns klor av något slag.
- Vi lämnar benmaterialet till en osteolog och de kan avgöra vilka djur benen kommer ifrån, även om det är mikroskopiska fragment. De är otroligt skickliga, säger Lindgren.
För att dokumentera utgrävningen använder man sig också av teknisk utrustning som påminner om lantmätarnas, men som ingår i ett system som Riksantikvarieämbetet utvecklat.
- Vi gräver, mäter in och dokumenterar på dagarna och när vi sedan kommer till stugbyn i Harads så laddar vi över all data. Utrustningen kan ange var och vad det är vi dokumenterat och det underlättar för bearbetningen som vi gör när vi kommer hem, säger hon.
Arbetet kommer att resultera i en rapport som går till länsstyrelsen.
- Det är ganska torrt och kanske inte så publikt, men viktigt, säger Lindgren.
Hon beskriver utgrävningen som liten. Man började gräva i slutet av maj och ska hålla på till den 12 juni.
- Det här är en ovanlig utgrävning eftersom den inte görs på grund av någon exploatering. Annars är det vanligt att vi får göra utgrävningar när vägar eller järnvägar ska byggas. Till exempel gjordes stora utgrävningar för Haparandabanan. Men vi har börjat söka mer pengar för att gräva där vi vill och inte för en exploatering. Det är för att kunna satsa mer på forskningsprojekt, säger Lindgren.
Hon menar att det är viktigt att göra båda typerna av utgrävningar. Exploateringsutgrävningarna ger större resurser och man får möjlighet att undersöka stora ytor.
- När man gräver här uppe så får man oftast ny kunskap eftersom det är så lite grävt. I södra Sverige kan man prioritera på andra sätt. Sedan har vi ju mycket kortare säsong för utgrävningar och det har varit ett problem att få tag på arkeologer. De har ofta fått jobb i södra Sverige innan vi kan ge besked om utgrävning här uppe. Men de senaste åren har vi varit fler som arbetat med arkeologin på museet och det gör att vi haft större möjligheter att söka pengar, säger Lindgren.
- Till hösten ska vi söka nya pengar. Jag skulle vilja göra en större utgrävning av den andra boplatsen som är mindre rörd.
Så jobbar vi med nyheter