Årets första stora brittiska hajp är The Maccabees; på omslaget till förra veckans NME och så när etta på Englandslistan i söndags (de blev till slut fyra). Det handlar om fem killar som på sin musikaliska resa till sitt tredje album nått fram till den skärningspunkt där all kritikerhyllad musik just nu går samman. Plattan är därmed som gjord för att hyllas.
Man borde egentligen hata det, för när man sitter med skivan i lurarna så känns det så uttänkt. Här hörs en hel del Arcade Fire-influenser, drömsk Radiohead-inspiration och samtidigt kristallklara Coldplaymelodier. Parat ihop med rytmkänsla som hos Vampire Weekend. Det går att rada upp influenser längre än så.
Men, och det är ett stort men, mitt i det här så lyckas Maccabees hitta ett eget uttryck. Sångaren Orlando Weeks har den perfekta kombinationen av bräcklighet och styrka i rösten och deras låtmaterial är väldigt starkt.