En lågmält sjudande musikalisk gryta
KONSERTBuljos BidusBio NordenFredag 5 februari
Det var många som ville tala med 2010 års Asa Kitok-stipendiat och gratulera. Foto: Patrik Boström
Foto:
Det visade sig vara en förhastad slutsats. Visst, en del går få tag på, men skivan Birrat Birra visade sig svår att få tag på i Sverige via de stora försäljningskanalerna.
Man önskar att CDON och andra stora, svenska, nätbutiker var lite rappare i vändningarna än att bara ha Valkeapääs skiva från 2003 till salu... Det är trots allt en musiker som vunnit Sami Grand prix och nominerats till grammis i Norge. Och hans senaste skiva Birrat Birra fick fin kritik.
Men i går fanns möjligheten att lyssna på Niko Valkeapää (och köpa skivorna...) på Jokkmokks marknad tillsammans med Tor-Henrik Buljo och Georg Buljo.
De bjöd på en lågmält sjudande musikalisk gryta, med Valkeapääs musik som grund.
En del är avskalad, snyggt och luftigt arrangerad gitarrpop med starka texter, medan andra låtar blandar in elektroniska tongångar, slagverk och jojk, där Valkeapääs röst bär mycket av konserten.
Men även Georg Buljo bidrar till nivån på konserten med sitt följsamma gitarrspel och han har en imponerande röst, som gärna kunnat få än mer utrymme under konserten. Inte minst en ordlös, och opresenterad, svävande sång av Georg Buljo imponerar.
Och även om herrarna inte är så där väldigt talföra på scenen, vilket ibland känns som en brist, så blir det en trivsam och intim konsert genom den sparsmakade sättningen och väl framförda musiken.
Så jobbar vi med nyheter