Hur det var? Hur det blev? Och när och varför det gick snett för Sveriges Socialdemokratiska Parti, är huvudbeståndsdelarna i (S)-koden. Författaren och ekonomen Carl Hamilton är bekymrad kring det gamla statsbärande partiet som han menar med åren kommit att bli allt mer likt andra i svensk politik. Från original till kopia, med andra ord, även om de själva i partitoppen skulle vifta bort varje sånt påstående.
Hamilton överskuggande ståndpunkt är att partiet under den långa framgångsresan tappat sin ideologi och att väljarna därför ställt sig frågan: Varför rösta på kopian, när originalet finns?
Därför har Sverige sedan sex år en borgerlig alliansregering under ledning av det "nya arbetarpartiet Moderaterna", enligt Hamilton.
Nå’n annan-ismen är starkare än någonsin i Sverige, och med det menar författaren att det finns en utbredd ovilja att se fakta och sin egen roll inom samhällsutvecklingen. För (S) del handlar det om att titta i backen när "valfrihetsrevolutionens" biverkningar blir allt tydligare. Ett (S) som i flera fall suttit vid makten när avregleringstänket blev politik och nästan ett mantra i samhället. Hamilton belyser med hur elmarknaden blev bolagens ständiga Happy Our, medan folk mest fått känna ångest när betalningskuverten ska öppnas.
Kreditmarknaden är annat som nagelfars av Hamiltons skarpa men lätta penna. Och skolan, som han menar gått från ha varit centrum för kunskapsförmedling, till att bli det verkliga "offret" för effektivitet och lönsamhetstänkande. Inte konstigt att elever i Sverige halkat efter när jämförelser görs, enligt Hamilton, som kallar dagens skolpolitik för "flumliberalism" och något som framför allt elever med liten studievana förlorar på.
Mycket hos Hamilton handlar om att vi, Sverige, åter måste bli ett land där politiken värnar "gemensamhetstanken", ett land där statsnyttan går före det privata intresset. Det är bra för, nåja, nästan alla individer, skriver han men vill ändå inte kasta ut riktigt allt vad dagens regering gjort.
Och allt detta ska alltså (S) fixa genom att först återskapa sin "unika" ideologi där människorna både var produktionsresurs och konsument, bland annat.
Hamilton tar sin bok på stort allvar och har till och med skrivit ett provisoriskt program för hugade (S)-politker. (S)-koden har många infallsvinklar och man lär sig en hel del om svensk 1900-talshistoria. Tendensiös kommer den troligen att kallas, men det klarar nog författaren. Hans ambition är nämligen att ideologiskt väcka liv i landets "viktigaste parti". Han kan tyckas naiv, men han tycker uppenbarligen det kan vara värt att pröva.
Jag tror min pappa tyckt om (S)-koden, traditionell socialdemokrat som han var.