"En bra körklang består av både och"

För den professionella kören har förutsättningarna ändrats genom åren. I NSD Kulturs tredje del i serien om körverksamheten i länet berättar körledaren Monica Wasberg om Luleå kammarkör och dess strävan att aldrig ge avkall på kvalitén i musiken, trots ett hårt ekonomiskt klimat.

Foto: Göran Ström

Kultur och Nöje2009-04-17 06:00
Den svenska kammarkörsklangen som vi känner den i dag växte fram efter andra världskriget. Under femtiotalet och decennierna som följde var körledare som Eric Ericsson starkt bidragande till att nya idéer och ideal fördes fram inom körlivet. Kammarkörer växte fram runt om i landet och i Luleå startades en kammarkör av Hans Ljungberg och Margot och Folke Larsson 1964.
- Jag kan tänka mig att de var inspirerade av Eric Ericsson. Margot var sångpedagog, Folke var fiolpedagog och Hans var musiklärare, så de var nog bekanta med det som hände inom körmusiken. Jag tror att Eric Erikssons arbete påverkade bildandet av kören i Luleå. Man ville nog starta en grupp som hade högre mål och ambitioner med sången, säger Monica Wasberg som varit ledare för Luleå kammarkör sedan 1994.
Hon berättar lite om körens historia när vi ses i hennes hem över en kopp kaffe.
- Einar Isaksson var körens ledare från slutet av 60-talet fram till början av 90-talet då Thomas Pleije, Erik Westberg och Jan Sjöberg ledde kören. Under Einars tid satsades det mycket på samtida musik och man beställde en hel del verk. Under en period på 70- och 80-talen var kören i fronten för nyskriven musik. Men nu finns det många körer som ligger på den här nivån och det är ett annat utbud, säger Wasberg.

Det finns helt enkelt fler körer att skriva musik till för kompositörerna, men de ekonomiska förutsättningarna har också förändrats. Under Einar Isakssons tid fanns resurser att beställa verk och han hade ersättning från studieförbunden, medan Luleå Kammarkör under senare år förlorat stöd från kommunen och nästan all verksamhet sker på idéell basis, även för Wasberg själv. Hon säger att Örnäsets församling, där hon arbetar som kyrkomusiker, varit generös mot kören och låter dem repetera där. Men villkoren för körer har blivit hårdare med åren och hon önskar att intresset för sponsring skulle vara större från både näringsliv och kommuner.
- Det skulle göra det lättare att bedriva en progressiv verksamhet. Fast vi beställde ett verk från Monica Dominique i modernistisk stil. Men det är en ekonomisk fråga att beställa verk. Vi försöker hålla den samtida musiken levande och samtidigt slå vakt om madrigalerna. Fast små konserter ger sällan pengar. Det som ger lite inkomst är konserterna med Tommy Körberg eller Helen Sjöholm. Det har samtidigt varit berikande, men vi får inte tappa den traditionella körmusiken. Annars blir det ju en kör som vilken som helst, säger Wasberg.
Hon är ofta den som har det avgörande ordet när det gäller repertoaren, även om koristerna kan komma med förslag.
- Mitt val är ofta avgörande, även om koristerna får säga sitt. Fast jag tycker att jag har en ganska bred smak. Den traditionella körlitteraturen är en grej som jag slår vakt om, samtidigt som jag tycker att jazz är kul. Jag känner inte att jag favoriserar någon körart, men det har blivit mycket klassisk musik och jag får tänka till ibland för att balansera det, säger Wasberg.

För att klara repertoaren ställs också krav på sångarna. Det är ingen nybörjarkör och för att bibehålla kvaliteten på kören får korister söka in till kören via uppsjungningar.
- Vi har prov då vi kollar hur rösten fungerar och lyssnar efter vilken karaktär den har. Sedan har vi ett gehörstest och jag tycker att en sångare ska klara hel- och halvtonsskalor. Och vi ser gärna att de som söker har sjungit i kör eller spelat instrument tidigare så att man har en grundläggande förståelse för vad det innebär att vara med i en kör, säger Wasberg.
Men prov och krav till trots, eller kanske tack vare dem, så har kören inga problem att få män att söka trots att många andra körer får kämpa för att få ihop till bas- och tenorstämmor.
- Ligger en kör på en viss nivå så tror jag att det lockar. Vi har nio basar och nio tenorer, fast vi skulle önska oss en duktig ung andrabas och en säker förstatenor gör aldrig ont. De flesta killar är ju trots allt baryton, precis som tjejerna ofta är mezzosopraner. Det är ont om andraaltar, säger Wasberg och berättar att hennes klangideal består av både unga och mogna röster.
- En bra körklang består av både och. Unga röster ger det lätta till en kör medan en vuxen röst ger en annan rondör. Sedan söker jag röster som kompletterar varandra, en röst kan fungera som ett kitt i en stämma.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!