Ekot får kritik för hårdragning
Ekots påstående om att varannan skådespelerska utsatts för sexuella trakasserier håller inte. Alldeles för få svarade på enkäten.
Medierna hade låtit Claes Andersson, statistiker på Statistiska Centralbyrån, granska undersökningen.
- Ett prov utan värde eftersom bortfallet är så stort, säger Claes Andersson, till Medierna.
Han menar att Ekot borde ha begravt sin enkätundersökning i tysthet, eller lagt ner mycket större resurser för att få in fler enkätsvar.
Jesper Lindau, Ekots ansvarige reporter, försvarar sig med att han i sina inslag, med ett undantag, refererade till "den lilla gruppen". Hans mål med undersökningen var att "bryta tystnadskulturen" inom scenkonsten.
Av de 290 kvinnliga skådespelare som hade svarat hade 132 någon gång under sin karriär upplevt sig sexuellt trakasserade. När nyheten annonserades var det som att nästan hälften av alla kvinnliga skådespelare någon gång utsatts för sexuella trakasserier, ett påstående som saknar täckning, framhåller Claes Andersson.
- Man kan inte generalisera så grovt, tillstår även Staffan Sillén, högste chef på Ekot.
Ekots nyhet fick stort genomslag i andra medier och för att per veckor sedan arrangerade riksdagens kulturutskott en offentlig utfrågning i ämnet.
Oavsett omfattningen är sextrakasserier ett problem även inom scenkonsten, framhåller Birgitta Englin, chef på Riksteatern.
- Det är också ett problem att vi inte vet i vilken omfattning. Jag tycker det är jättebra att Svensk scenkonst har sagt att man ska göra en egen undersökning. Men oavsett hur många personer det är, så vet vi att det finns personer som är utsatta och det måste vi jobba med.
Så jobbar vi med nyheter