Det ska vara en vampyr i höst

Redan 5 september har höstens första svenska vampyrfilm premiär, Vampyrer, som handlar om vampyrsystrarna Vanja och Vera. Filmatiseringen av John Ajvide Lindqvists Låt Den Rätte Komma In har svensk biopremiär 24 oktober. Och i slutet av oktober börjar också den amerikanska vampyrserien True Blood sändas i Sverige, där Alexander Skarsgård spelar vikingvampyren Eric Northman. Serien är skapad av Alan Ball som gjort populära Six Feet Under.
- Jag skulle vilja säga så här, att på den internationella scenen har vampyrberättelsen varit på gång hela tiden. Däremot i Sverige är det inget snack att det har blivit en vampyrtrend, det har helt klart hänt mycket de senaste åren. Jag tror att det är rätt mycket John Ajvide Lindqvist som dragit ut en kork. Det har blivit lite mer okej att skriva och göra film om vampyrer och få lite kredd för det, lite status. Det är något som hänt väldigt tydligt i Sverige just nu, säger litteraturforskaren Anna Höglund vid Växjö universitet. Hon skriver på en avhandling om vampyrberättelsen genom tiderna. "Ingen trendskapare"
- Det var helt omedvetet i sådana fall. Jag visste inte att det skulle bli en vampyrberättelse från början, men gestalten passade till historien jag ville berätta. Jag är väldigt förtjust i skräckgenren som sådan och trivs väldigt bra i den. Däremot, vampyrgenren vill jag inte så gärna vara i. Det är otroligt uttjatat med hemska vampyrer som har läder, kan flyga, någon form av tragiska superhjältar. Jag försökte berätta om sjukdomen, problemet med att vara vampyr. Om ett barn var drabbat av förbannelsen att dricka blod för att överleva, hur skulle den människans liv se ut? En oerhört sorlig, äcklig och ensam tillvaro som inte har så mycket med nitar och läder att göra, säger han.
Nutidsvampyrer
Tv-serien True Blood handlar om vampyrer som, så att säga, lever som vi. De nutida vampyrerna kan vistas i solljus, äta och dricka vad de vill, de behöver inte bo i kistor. Och vill de av någon anledning inte dricka blod från människor finns det syntetiskt blod på flaska. Ok. De lever nästan som vi, då. Vissa av deras problem påminner också om våra egna.
- I senmodern tid har vampyrerna blivit mer individualiserade. Precis som vi. Den här kontrollen av ditt eget liv är också genomgående i den nutida vampyrberättelsen. Alla de här möjligheterna som finns, du är din egen lyckas smed. Om du sköter dina kort väl, inte bara mördar och dricker blod så har du alla möjligheter att bli den här lyckliga vampyren. Och det är ju väldigt likt hur vi tänker, om du bara äter mindre, tränar mer, pluggar mer och så vidare, så kommer du att bli lycklig. Det tycker jag är typiskt för vår samtid, säger Anna Höglund.
Omöjlig kärlek
- Inget nytt tema precis, den ouppnåeliga komplicerade kärleken. Återigen en kvinna som suktar efter mannen, den vackre främlingen, lite sjavig. Vampyren är ju ofta en manlig kvinnotjusare som förför på alla håll och kanter. Men det här följer ju också samhällsutvecklingen. Det är en väldigt fin kärlekshistoria i Låt Den Rätte Komma In mellan pojken och vampyrflickan som man sedan blir osäker på om hon är flicka eller pojke, berättar Anna Höglund.

Det ska vara en vampyr i höst

Bland säsongens nyheter på film och tv spelar en blodtörstig gestalt huvudrollen mer än en gång.- I Sverige är det inget snack, det har blivit en vampyrtrend, säger forskaren Anna Höglund.