Hanna Kanto är en allt starkare lysande stjärna på den norrbottniska konsthimlen. Hon är en 33-årig konstlärare på Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda, men kommer från Torneå. Nyligen fick hon finska statens treåriga konststipendium och kan ta tjänstledigt från arbetet för att bara måla.
Så hennes konst lyser på båda sidor om Torne älv och just nu hos Galleri Lindberg i Luleå medan hon själv befinner sig i Japan, där hon ställer ut i Sapporo. Under detta år väntar också en utställning i New York.
Det är stjärnhimlar som lyser över ett många gånger kargt och mörkt landskap. Här visar hon sitt sätt att måla renar och det gör hon som ingen annan. Det är inte Lars Piraks renar eller Nils Nilsson Skums renar, det är Hanna Kantos alldeles egna renar. Hon har drivit dem samman in i hagen i den mörka kvällen med stjärnhimmel. Ångan från renkropparna tar till sig månskenet.
Sedan ett språng till något annat, visserligen också fjäll, men här har Hanna Kanto ställt ut en projektor som projicerar en bild av ett annat fjäll medan vita fåglar, kanske svanar, flyger förbi. Frågan är bara: vad är det som bilden projiceras mot? Ett konstverk får gärna efterlämna obesvarade frågor.
Lika frågande blir man inför hennes oljemålning Starar. Även här behärskar Hanna Kanto mörkret, men bland dessa starar finns några klart lysande inslag som skänker målningen en nödvändig mystik.
Hanna Kanto är ofta just en målare av mörker, men i utställningen finns också det klart ljusa, som i Fågelskåp, som för tankarna till skolårens undervisningsmaterial i biologi. Här har hon också lekt med speglingar i glaset.
Vi följer med spänning fortsättningen för Hanna Kanto.