"Det är generöst att vara med i en kör"

600 000 svenskar kan inte ha fel - det är både roligt och givande att sjunga i kör. I den sista delen av artikelserien om körverksamheten i länet får vi möta Sångkören Lyran. Här är kamratskapet viktigt, och det har det varit historien igenom.

Curt Lundgren är körens veteran med sina 36 år som tenor.

Curt Lundgren är körens veteran med sina 36 år som tenor.

Foto: Kurt Engström

Kultur och Nöje2009-04-23 06:00
Ett gäng glada damer parkerar sina cyklar på baksidan av köpcentret Shopping, plockar upp färgglada tygkassar med tjocka pärmar i och går in i Missionskyrkan. Där sammanstrålar de med småbarnsmammor och herrar med de grå tinningarnas charm och en och annan yngre man.
Tillsammans bildar de Luleå ABF-kör, eller Sångkören Lyran som den numera heter. Det är måndag och dags för repetition.
Lyrans cirka 50 medlemmar har väldigt hög repetitionsmoral. För även om någon ibland tar en paus under en period så är det sällan någon av de aktiva medlemmarna missar en körövning.
Men så låter det också väldigt bra om Sångkören Lyran.

Curt Lundgren är en av körens veteraner med sina 36 år som tenor. Han har alltid tyckt om att sjunga och blev säkert inspirerad av sin far som sjöng i manskör en gång i världen.
Allra bäst tycker Curt Lundgren om det sociala samspelet som uppstår i en kör, trots att medlemmarna kommer från olika generationer och bakgrunder.
- Jag tycker att det märks ännu tydligare i en blandad kör. Det blir en oerhörd sångarglädje och ett väldigt fint kamratskap, säger han.
Sopranen Karin Niva fyller i:
- Har man sorger och bekymmer så ska man absolut gå hit.
Och till Lyran är alla välkomna.
- I en sådan här amatörkör sjunger alla utifrån sina egna förutsättningar, det finns inga krav på prestationer eller att man ska kunna noter. Man ska ha kul tillsammans. Men självklart är det ändå viktigt att förkovra sig och utvecklas. Det tycker jag att vi gör, säger Margareta Holmström som sjungit altstämman i kören sedan 1995.

Margareta Holmström var mycket noga med valet av kör när hon började. Hon hade ett förflutet i Röda Röster och SSUs klubbgäng Musikgruppen Musikgrupp.
- Det var en lek med namnen på Blåvitts varor, du vet; tandkrämen Tandkräm och kaviaren Kaviar... kvalitén kanske inte alltid var den bästa men det var användbara saker till överkomligt pris, säger hon och skrattar.
- Det var kring valrörelsen 1973, samtidigt som proggen var som hårdast.
Margareta Holmströms politiska engagemang gjorde att Lyran var ett bra alternativ när hon sökte en större ensemble.
- Jag skulle aldrig ha gått med i något annat än en arbetarkör.

När Sångkören Lyran startade 1948 (då under namnet ABFs blandade kör) syntes den i samband med 1 maj och andra arrangemang som det socialdemokratiska partiet stod bakom. På repertoaren stod Arbetets söner och Internationalen.
Och ända in till slutet av 70-talet anordnade kören arbetarspel.
I dag ser dock både repertoaren och konserttillfällena annorlunda ut. Det politiska har tunnats ut - även fast Lyran fortfarande är stolta medlemmar av Svenska arbetarsångarförbundet. Till sommaren ska de ingå i en stor körfest i Gällivare, där nästan tusen korister från arbetarkörer Sverige runt samlas.
- Jag vet inte varför det har blivit så här, men det är väl tiden antar jag. Samhället har avpolitiserats och är inte lika ideologiskt skolat. Dagens ungdomar till exempel, röstar inte på partiernas färg utan i enstaka frågor som partierna driver, säger Holmström.

Men när Lyran firade 60 år stod faktiskt några arbetarsånger på programmet.
- Jag tyckte att det var viktigt att gå tillbaka i historien och lyfta fram även det, berättar körledaren Göran Lindgren.
-Fast annars väljer vi låtar mest efter de tillfällen då vi ska uppträda. Det finns ju några givna sångtillfällen som valborg och jul och då blir det ju naturligt med vårlåtar och julsånger. Sedan har vi ett avtal med Missionskyrkan för att vi får hyra replokal av dem, och det är att vi sjunger på en högmässa varje år. Då blir det kyrkliga låtar. Men i övrigt, ja, då kan man välja vad som helst. Det är kul.

Göran Lindgren har en bakgrund som kyrkomusiker och är ledare för flera körer i Luleå. Lyran har han dirigerat i snart tio år.
- Folk behöver samlas och göra saker tillsammans. Att sjunga i kör är ett jättebra sätt att hitta en gemenskap - flyttar du till en ny stad till exempel så kan du oftast gå in i en kör och få vänner direkt. Med idrott är det svårare - där är det ju bara elva som får vara med.
Att det är många som sjunger i kör i Sverige - över en halv miljon enligt statistiken - tror Göran Lindgren inte är en slump.
- Det är generöst att vara med i en kör. Dessutom har vi en otrolig bredd på körer i Sverige, och vi får fram många bra körledare eftersom vi har bra utbildningar för kyrkomusiker. Det är oftast en bra grogrund för körledare.
Göran verkar också vara väldigt omtyckt av sina korister. "Han är duktig på att skapa en bra stämning" säger många under kaffepausen.
- Det handlar mest om att hitta på bra grejer och bra låtar och inte gnälla, säger Lindgren och skrattar.
Kaffet och bullarna slinker ner illa kvickt, för alla är ivriga inför att komma in i kyrkosalen och öva igen. Man siktar på den stora festkonserten som går av stapeln den 12 maj. Göran Lindgren ställer undan sin kaffekopp och beordrar basarna att sjunga på ett "m" i första versen av en norsk sjömansvisa.
Så faller tenorerna och altarna in, och till sist sopranerna. Det låter riktigt vackert.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!