En deckare utan polisarbete, ett gastkramande drama, en psykologisk thriller. Sara Larssons debutroman kan beskrivas på flera sätt och att läsa den är både olustigt och underhållande.
Handlingen tar sin början i Visby sommaren 1997 när 16-åriga Josefin blir våldtagen av tre killar, Oskar, Jonas och Rikard. I rättegången som följer frias gärningsmännen och Josefin tvingas fly från sin hemstad där hon ses som en hora.
Tretton år senare, februari 2010, får vi stifta bekantskap med Oskar som är på semester i Thailand med fru och barn. Bakom sig har han en framgångsrik fotbollskarriär och Riksidrottsförbundet vill nu anlita honom som föreläsare. Oskar ska prata om vikten av att elitidrottare hittar en balans mellan familj och karriär.
Vid sidan av detta skriver han pappablogg och ses av alla som en riktig helyllekille. Hans fru Veronica är en av få som känner till hans rätta jag och hon höjer knappt på ögonbrynen när han under resan spenderar natt efter natt på barer och klubbar.
När han en dag återvänder till hotellet med väldiga smärtor i den bakre regionen förstår hon att något allvarligt hänt. Något han vägrar prata om. Snart börjar det också dyka upp anonyma sms och mejl som har att göra med händelsen i Visby 1997. Sanningen som de tre killarna av olika skäl vill dölja har kommit ikapp dem, och frågan är nu vem som vill rasera deras tillvaro.
Den första lögnen är som tidigare nämnts Sara Larssons debutroman. Författarinnan som är född 1973 växte upp i Bohuslän, men är numera bosatt i Stockholm. Drömmen om att bli författare har hon alltid haft och efter denna fullträff kommer det förhoppningsvis fler böcker från henne.
Det allvarliga ämne som finns där i grunden är synen på våldtäktsoffer och ett rättsystem som inte fungerar, och det unika med berättelsen är att författarinnan får en att sympatisera både med offret och förövarna. Obehagskänslan omfattar dem alla. De tre killarna som gjorde något avskyvärt i fyllan, offret vars liv blev förstört.
Vackra ytor kan dölja fula saker, eller som texten på omslaget säger; Det finns brott som ingen vill minnas, det finns brott som ingen får glömma.