Major Pettigrews sista chans är Helen Simonson debutroman. Hon är förkrossande hemtam i de miljöer han rör sig i och skildrar dem med lätt och säker hand (även om det kan bli lite för många förälskade beskrivningar av persedlar och interiörer emellanåt).
Nu har majorens yngre bror dött (han är själv 68) och i samma veva blir han mer bekant med mrs Ali, änka och omgiven av släktingar från Pakistan, en mycket kompetent dam som driver byns butik.
När han upptäcker att hon är skärpt, rolig och lika ensam som han själv och därtill lika förtjust i klassisk litteratur börjar han stillsamt uppvakta henne. Det chockerar inte minst de ledande damerna i byn som har helt andra planer för majorens räkning. Mrs Alis släkt reagerar mer handgripligt och försöker med alla medel skilja de två åt.
Simonson har skarp blick för människor och det är med den blicken hon låter majoren granska byborna. Han högaktar de väluppfostrade, de med smak och stil, och föraktar de andra, de som bryter mot reglerna. De drabbas av hans nedtonade och torra ironi.
Släktnamnet, det välstädade huset, mycket fasta vanor, golf med likasinnade, någon jakt i sällskap med traktens lord, starkt och välbryggt te i fina kannor är hörnstenar i hans liv, men också tankar om nationens väl, plikter, traditioner och "konsten att förvalta" det man fått överta.
Själv förvaltar han en dyrbar hagelbössa som fadern gav honom på dödsbädden. Det var sagt att majoren skulle få överta ett likadant gevär efter den döde brodern men det nämns inte i hans testamente och det blir bråk med änkans dotter om saken.
De konflikter som uppstår i byn är rätt harmlösa. En andjakt spårar ur på grund av en demonstration och det blir bråk om vilket tema golfklubben ska ha på sin årsfest.
Romanen ställer konsten att konversera i centrum och innehåller en rad välsvarvade samtal om ditt och datt men den är också hög på bekännelser, dispyter och gräl. I finalen höjs tempot rejält; det är som om vi ska kompenseras för den lunk och det stilla liv som intill dess bestämt berättelsens form och upplösningen blir spännande.