Med bouzouki och nyckelharpa turnerar de två folkmusikerna Anders Peev och Mattias Ristholm runt om i olika kyrkor i Sverige. Med sig har de en halvt om halvt bortglömd poet som lär ha skrivit över 1 700 dikter. En svensk 1800-talskändis som, när hon dog 1903 i Stockholm, fick över 1 000 personer som besökte hennes begravning.
– För mig är hon en kvinnlig musikikon. Hon sjungs ju i hela Skandinavien. Men jag har hört att hennes sånger spridits till USA. Till och med i Etiopien är hon översatt, säger en entusiastisk Mattias Ristholm som talar mycket varmt om Lina Sandell och hennes brokiga liv.
En kvinna som hade många privata motgångar. Som barn var hon mycket sjuk. Hennes båda föräldrar dog tätt inpå varandra. Och hennes enda barn gick bort vid födseln. Men som poet och visförfattare blev hon mycket framgångsrik.
– Kändis på sin tid, och även en förgrundsgestalt för kvinnofrigörelse, säger Mattias Ristholm.
Den egna relationen till Lina Sandell är att han sedan barnsben sjungit Tryggare kan ingen vara och flera andra av hennes visor.
Musikerduon ville pröva någonting nytt, och valet föll så på Lina Sandell.
Ett lyckat val, tycker han, då det varit en populär och välbesökt turné. På fredagen kommer de två musikerna till Norrbotten och gör sin 23:e konsert i Junosuando kyrka, för att sedan spela i Övertorneå kyrka på lördag.
Herrens nåd är var morgon ny i folkmusiktolkning med bouzouki och nyckelharpa kanske låter lite udda.
Men spelstilen är rått aggressiv med harmonisk klingande attack. En rytmik som snarast får en att associera till AC/DC, hur konstigt det än kan låta.
– Egentligen började jag med turkisk luta. Men övergick till bouzouki som jag stämt lite efter eget huvud, säger Mattias Ristholm.