Badrummet får nytt golv, nytt kakel, nytt tvättställ och ny duscharmatur. Kanske är det vägen till lyckan. Köket är ju redan utbytt och kvar att byta är bara köksgolvet. Det som inreddes på 1990-talet har gjort sitt. Tiderna är andra än de var på Per Albins tid när han byggde folkhemmet. Folkhemmets kök skulle hålla livet ut.
Men det där med lyckan finns det ingen garanti för trots att vi svenskar år 2015 lade ner 96,6 miljarder kronor på inredning, möbler och hushållsprodukter. Vi gjorde också ROT-avdrag på 20 miljarder kronor.
En doktor i psykologi och forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handels i Göteborg säger helt frankt att konsumtion av heminredning inte leder till ökat välbefinnande eller lycka. Det är så enkelt att vi vänjer oss så fort och då bidrar inte de nya möblerna eller den nya inredningen till någon lycka längre. Vi står där lika olyckliga i våra nya kök och badrum.
Det är naturligtvis ekonomiska intressen som inbillar oss att vår bostad aldrig är bra, att den måste rustas, om och om igen. På 1960-talet fanns det bara Allt i Hemmet och ett par andra inredningstidningar. I dag är det 127 inredningstidningar som får oss att ibland förvandla den goda miljonprogramsbostaden till något mycket sämre. 127 inredningstidningar och det i en tid när internet snart ätit upp pressen.
I televisionen råder också renoveringshysteri. Skruvdragarna går varma i alla kanaler, i kommersiella och i public service. I den senare och finare SVT drar en programledare och en kändisarkitekt från det ena "drömhuset" till det andra, mer eller mindre exklusiva och ofta i fina kvarter.
"Husdrömmar" kallas just detta program om vägen till huslycka. Sedan blir vi lite häpna när programledaren och kändisarkitekten gör återbesök. Lyckan har inte stått byggherrar och byggdamer bi, förhållanden har spruckit eller så har någon drabbats av en allvarlig sjukdom. Trots en lyckobringande renovering!
Sedan har vi den kommersiella kanalen som lanserar sin arge snickare. Nu är vi hos de vanliga människorna i deras lyckosökande. De hinner riva ut hela huset innan de kommer på att de inte klarar att bygga nytt samtidigt som de arbetar heltid i ordinarie arbete. De bor i misär, balanserar på golvbjälklaget och med öppna elinstallationer blottade för nyfikna barnahänder. Drömmen om drömhuset har gått i kvav.
Så nu är det dags att någon av renoveringsiver ärrad kvinna eller man drar igång Renoveringsberoendes riksförbund. Hjälpbehovet är säkert stort. På med varningstexter i annonser och på inredningsvarorna: Renovera inte bort ditt förhållande eller din hälsa.